Resultatmål
Enligt budgetberedningens förslag blir resultatet exklusive jämförelsestörande poster 25,4 mnkr 2023, 27,9 mnkr 2024 och 21,3 mnkr 2025. Enligt följande budgetförslag uppfyller kommunen kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska vara minst lika stora som kostnaderna. Budgeterade resultatet 2023 och 2024 når upp till den finansiella målsättningen 2 % av skatter och statsbidrag för kommunen. Dock uppfyller resultatet 2025 inte det finansiella målet. Men det finns inräknat en ”budgetmarginal”, det vill säga marginal för oförutsedda kostnader. För 2025 uppgår budgetmarginalen till 21,3 mnkr. Om nyttjande av denna post inte görs fullt ut skulle även resultatet 2025 nå den finansiella målsättningen, det vill säga att:
- Varje års resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, ska vara lägst 2 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat sådana åtgärder för vilka kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning.
Självfinansieringsgrad av investeringar
Burlövs kommuns nettoinvesteringar förväntas hamna på cirka 195 mnkr 2023, 285 mnkr 2024 och 192 mnkr 2025. Enligt beredningens förslag uppfyller kommunen därmed den föreslagna finansiella målsättningen att:
- Burlövs kommuns självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar ska vara minst 60 % under målperioden.
Räknat som ett genomsnitt med utfall 2020–2021 samt budget/plan 2022–2025 beräknas självfinansieringsgraden bli 62 %. Detta förutsätter att samtliga föreslagna investeringar genomförs aktuella år och att resultatnivån blir enligt budgeterat förslag.
Finansiell nettoskuld/skuldkvot
Kommunstyrelsen har föreslagit kommunfullmäktige att fastställa ett nytt finansiellt mål: finansiell nettoskuldkvot. Kvoten ska inte överstiga 25 % år 2026.
Med finansiell nettoskuld menas de låneskulder som upptagits för att finansiera den kommunala skattefinansierade verksamheten. Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar, kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder.
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
Per den 31 december 2022 beräknas den finansiella nettotillgången uppgå till 257,2 mnkr. Skuldkvoten är därmed positiv för kommunen.
Det föreliggande budgetförslaget innebär en fortsatt positiv finansiell nettoskuldkvot per den 31 december 2023, vilket övergår i en nettoskuldkvot per den 31 december 2024 om 2,1 % samt en beräknad nettoskuldkvot om 13,3 % per den 31 december 2025. Således inryms budgetförslaget i det föreslagna målvärdet om högst 25 % nettoskuldkvot.
Resultatutveckling
Burlövs kommun har haft positiva resultat de senaste åren. Anledningen har främst varit att skatteintäkterna och statsbidragen har utvecklats gynnsamt samtidigt som kommunerna i Sverige tillförts extra medel i form av riktade statsbidrag.
Resultat inklusive jämförelsestörande poster
Under årens gång har de redovisade resultaten påverkats av poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster och extraordinära poster. Dessa består främst av reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier men även nedskrivningar av fastigheter och mark samt orealiserade vinster/förluster.
Resultat exklusive jämförelsestörande poster
Burlövs kommuns resultat under 2017–2018 var högre än resultaten för de två följande åren.
Under flera år har verksamheternas nettokostnader hållits tillbaka av diverse bidrag och riktade statsbidrag. I takt med att dessa bidrag har upphört har nettokostnaderna successivt ökat eftersom verksamheterna har haft svårigheter att anpassa kostnaderna till minskade intäkter. Pandemiåren 2020 och 2021 medförde stora kostnader för kommunens verksamheter men också ökade statsbidrag som täckte dessa merkostnader.
För 2022 beräknas resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, öka med 36 mnkr jämfört med 2021. Årets beräknade nettokostnadsökning på 3,6 % eller 35,1 mnkr är dock lägre än ökningen av skatter och statsbidrag, 6,5 %. Intäkterna från skatter och statsbidrag förväntas öka med 76,7 mnkr.
Ekonomisk plan 2022-2024
Förslag till budget 2022 med flerårsplan 2023–2024 innebär följande ekonomisk utveckling:
| Bokslut 2021 | Prognos 2022 | Budget 2023 | Plan 2024 | Plan 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultatbudget: | |||||
| Nettokostnader | -1 077,7 | -1 112,8 | -1 182,6 | -1 226,6 | -1 276,4 |
| Avskrivningar | -48,6 | -54,9 | -63,4 | -69,2 | -74,9 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 126,3 | -1 167,7 | -1 246,0 | -1 295,8 | -1 351,3 |
| Skatter, statsbidrag | 1 173,5 | 1 242,2 | 1 256,8 | 1 300,9 | 1 339,2 |
| Anpassning befolkningsprognos | 6,6 | 18,9 | 40,1 | ||
| Övriga generella bidrag | 7,9 | 5,0 | 5,0 | ||
| Finansiella poster | 6,5 | 6,1 | 3,0 | -1,1 | -6,7 |
| Uppräkning avtal Södra stambanan | -12,1 | -11,0 | |||
| Årets resultat | 41,6 | 77,5 | 25,4 | 27,9 | 21,3 |
| Jämförelsestörande poster | |||||
| Exploateringsöverskott | 51,3 | 50,0 | 25,0 | 25,0 | |
| Reavinst fastighetsförsäljning | 2,6 | ||||
| Reavinst maskinförsäljning | |||||
| Nedskrivning fastighet och mark | |||||
| Reaförlust omsättningstillgångar | |||||
| Orealiserade vinster/förluster | 37,2 | -26,4 | 3,9 | 3,9 | 3,9 |
| Gatukostnadsersättningar | 1,7 | ||||
| Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster | 83,1 | 102,4 | 79,3 | 56,8 | 50,2 |
| Bokslut 2021 | Prognos 2022 | Budget 2023 | Plan 2024 | Plan 2025 | |
| Finansieringsbudget: | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 29,8 | 149,8 | 88,5 | 96,7 | 95,8 |
| Övrigt: | |||||
| Nettoinvesteringar | -261,8 | -148,1 | -194,2 | -294,0 | -194,8 |
| Försäljning mark o fastigheter | 2,5 | 94,0 | 48,0 | ||
| Försäljning inventarier | |||||
| Exploateringsverksamheten | -14,0 | - 43,9 | - 112,4 | -45,0 | |
| Medelsförvaltning återinvesteringar | -0,5 | -0,6 | -1,5 | -1,5 | -1,5 |
| Bidrag Trafikverket | |||||
| Inlösen medelsplacering Trafikverket | -14,5 | ||||
| Utlämnade lån | -20,0 | -20,0 | -20,0 | -20,0 | |
| Amortering utlämnade lån | 3,2 | 3,5 | 3,5 | 3,7 | 4,0 |
| Upplåning | 20,0 | 100,0 | 250,0 | 200,0 | |
| Likviditetsförändring | -241,3 | -9,4 | 26,4 | -29,5 | 38,5 |
| Likvida medel | |||||
| - vid årets början | 281,5 | 40,2 | 30,9 | 57,3 | 27,9 |
| - vid årets slut | 40,2 | 30,9 | 57,3 | 27,9 | 66,3 |
Budget 2023 innebär en försämring av resultatet med 52,1 mnkr jämfört med 2022 års prognostiserade resultat. Men det budgeterade resultatet når upp till den finansiella målsättningen för kommunen att årets resultat ska vara lägst 2,0 % av intäkterna från skatter och statsbidrag.
2023 års budget innebär att verksamhetens nettokostnader ökar med 6,7 % (78,4 mnkr) i förhållande till prognos 2022. Intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas dock i betydligt lägre takt än nettokostnader med 1,5 %.
För 2024 och 2025 fortsätter kommunens nettokostnadsutveckling att ligga på en hög nivå. Verksamhetens nettokostnader enligt fastställd plan för 2024 och 2025 ökar med 4 respektive 4,3 % per år, vilket motsvarar kostnadsökningar på 49,8 respektive 55,5 mnkr. Kostnadsökningarna finansieras genom att intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas positivt som ett resultat av bland annat befolkningsökningar. Åren 2024 och 2025 prognostiseras intäkterna öka med 4,5 % respektive 4,0 % vilket motsvarar intäktsökningar på 56,4 mnkr respektive 54,3 mnkr. Detta sammantaget bidrar till att resultaten för 2024 och 2025 beräknas hamna på 27,9 mnkr respektive 21,3 mnkr vilket motsvarar 2,1 % respektive 1,5 % av skatter och statsbidrag.
Nettokostnader
Nettokostnaderna budgeteras öka med 69,8 mnkr i förhållande till 2022 års prognostiserade utfall. Av kostnadsökningen härleds 64,0 mnkr till ökade pensionskostnader samt pris- och löneökningar medan volymförändringar beräknas minska med cirka 4 mnkr.
Av nettokostnaderna avser 12,6 mnkr medel avsatta för oförutsedda kostnader som minskar och 3,5 mnkr avsatta till sociala projekt- och innovationsmedel. Om dessa medel inte behöver utnyttjas kan nettokostnadsutvecklingen bli lägre och därmed förbättras också resultatet i relation till budget 2023. Avskrivningarna beräknas bli 8,5 mnkr högre 2023 vilket beror på att flera investeringsprojekt färdigställs under året, där det nya badet står för den största delen då det slår med full effekt först 2023.
I likhet med de senaste åren kommer nämnderna att kompenseras för prisutveckling utifrån SKR:s bedömning, motsvarande 10,5 mnkr.
I budget 2023 ökar nämndernas anslag i förhållande till föregående års budget med 9,1 mnkr i fasta priser för utökad verksamhet alternativt högre kvalitet. I dessa anslag ligger bland annat kompensation alternativ reduktion för volymökningar inom pedagogisk verksamhet, -2,3 mnkr, vård- och äldreomsorg, 0,1 mnkr, och LSS-verksamhet, -1,8 mnkr. Vidare tillförs utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden 2,3 mnkr respektive 14,6 mnkr för olika kvalitetshöjande insatser. Kommunstyrelsen tillförs motsvarande 3,8 mnkr för diverse tillfälliga och permanenta kvalitetshöjande insatser medan miljö- och byggnämnden tillförs 0,2 mnkr i ramen. Samtidigt görs en justering inom kommunstyrelsen med avdrag på 6,8 mnkr för tidigare insatser som har upphört samt 1 mnkr för socialnämnden för tillfälligt anslag beviljade under 2022. Utbildnings- och kulturnämnden får även behålla tidigare beviljade tillfälliga anslag för moduler på Tågarpskolan och Södervångskolan med sammanlagt 0,6 mnkr.
Följande tillskott alternativt minskningar har nämndernas budgetramar justerats med i 2023 års budget och flerårsplan 2024–2025:
Tabell 7. Nettokostnadsutveckling i fasta priser med budget 2022 som utgångspunkt
| Nämnd (tkr | Budget 2023 | Plan 2024 | Plan 2025 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 2 980 | 3 880 | 4 680 |
| Miljö- och byggnämnden | -180 | -180 | -180 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | -12 265 | -20 003 | -41 671 |
| Socialnämnden | 347 | -2 306 | -3 909 |
| Totalt | -9 118 | -18 609 | -41 080 |
Skatter och statsbidrag
Skatter och statsbidrag har budgeterats utifrån SKR:s prognos från den 28 april 2022 och bygger på en oförändrad kommunal utdebitering med 20,09 kr per skattekrona för åren 2023–2025.
Följande utveckling beräknas:
Det senaste året har svensk arbetsmarknad präglats av återhämtning i konjunktur med uppgång av antalet arbetade timmar. Skatteunderlagstillväxten 2021 har landat på 5 %, ökningstalet 2023 väntas öka med samma takt och sedan landa en bit under 4 % för 2024 och 2025. Åren 2022–2023 präglas av konjunkturell återhämtning efter pandemin. Sysselsättningen ökar då snabbare än den ökning som följer av en växande befolkning. Det som driver på ökningen av skatteunderlaget framöver är främst stora ökningar av löne- och pensionsinkomster.
Ökningen av skatteunderlaget ska täcka kostnaderna för både ökade priser och löner samt en växande befolkning med ökade välfärdsbehov. När det gäller kommunens skatteunderlag har Burlövs kommuns skattekraft sjunkit successivt sedan mitten av 1990-talet i förhållande till medelskattekraften för riket. För inkomståret 2021 var värdet 80,6, för 2022 och 2023 ligger det på 81,8, det vill säga en ökning med 1,2.
Skatteintäkterna baseras till största delen på medelskattekraften i riket, det vill säga den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten, samt antalet invånare i kommunen. Alla kommuner garanteras en skattekraft på 115 % av medelskattekraften. Av denna anledning ökar intäkterna via inkomstutjämningssystemet mellan 2022 och 2023 med 21,3 mnkr.
De skatteintäkter som kommunen erhåller respektive budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt i december året efter budgetåret, sker en korrigering genom att kommunen antingen får ytterligare skatt eller betalar tillbaka.
I utjämningssystemet ingår även utjämning baserad på befolkningsstruktur i kommunerna, så kallad kostnadsutjämning. Kommuner med, ur kostnadssynpunkt, ogynnsam struktur får bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift. För 2023 beräknas bidraget via kostnadsutjämningen hamna på 58,8 mnkr, vilket är 13,8 mnkr lägre jämfört med 2022. För 2022 har Burlövs kommun erhållit 18,7 mnkr i eftersläpningsbidrag som har ingått i kostnadsutjämningen 2022. För eftersläpningseffekter ska kommuner som har haft en årlig genomsnittlig befolkningstillväxt på minst 1,2 % kompenseras för den eftersläpning av intäkter som förekommer i systemet.
Kommunen bidrar med avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 42,4 mnkr 2021. Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och kommunens faktiska kostnader. För 2022 beräknas avgiften öka till 53,5 mnkr för Burlövs del då LSS-insatserna i Burlövs kommun inte har ökat i samma takt som genomsnittet i riket.
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Under 2022–2024 beräknas avgiften betalas ut med 33,9 mnkr.
Bland de generella statsbidragen ingår även den så kallade regleringsposten. Det är ett bidrag/en avgift som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, till exempel förändringar i statsbidrag och inkomstskatteregler. För 2022 uppgår regleringsbidraget till 54,5 mnkr och beräknas minska till 31,3 mnkr under 2023.
Tabell 8. Skatter och statsbidrag (+ = Intäktsökningar)
| 2022 | 2023 | Differens 2022/2023 | 2024 | 2025 | |
| Skatteintäkter | 798 860 | 853 116 | 54 256 | 904 122 | 941 489 |
| Inkomstutjämning | 318 522 | 339 782 | 21 260 | 333 243 | 361 964 |
| Slutavräkning | 14 867 | -14 867 | |||
| Delsumma skatteintäkter | 1 132 249 | 1 192 898 | 60 649 | 1 237 365 | 1 303 453 |
| Kostnadsutjämning | 72 567 | 58 778 | -13 789 | 70 668 | 70 595 |
| Regleringspost | 54 538 | 31 290 | -23 248 | 31 635 | 26 304 |
| Fastighetsavgift | 32 466 | 33 940 | 1 474 | 33 940 | 33 940 |
| LSS-utjämning | -49 576 | -53 512 | -3 936 | -53 808 | -55 019 |
| Totalt | 1 242 244 | 1 263 394 | 21 150 | 1 319 800 | 1 379 273 |
| Summa skatter och statsbidrag | 1 242 244 | 1 263 394 | 21 150 | 1 319 800 | 1 379 273 |
Slutavräkning avser de skatteintäkter som kommunen erhåller respektive budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt i december året efter budgetåret, sker en korrigering genom att kommunen antingen får ytterligare skatt eller betalar tillbaka.
I utjämningssystemet ingår även utjämning baserad på befolkningsstruktur i kommunerna, så kallad kostnadsutjämning. Kommuner med, ur kostnadssynpunkt, ogynnsam struktur får bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift. För 2022 beräknas bidraget via kostnadsutjämningen hamna på 59,3 mnkr, vilket är 3,6 mnkr lägre jämfört med 2021. För 2022 beräknas Burlövs kommun erhålla eftersläpningsbidrag. För eftersläpningseffekter ska kommuner som har haft en årlig genomsnittlig befolkningstillväxt på minst 1,2 procent kompenseras för den eftersläpning av intäkter som förekommer i systemet.
Kommunen bidrar med avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 42,4 mnkr 2021. Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och kommunens faktiska kostnader. För 2022 beräknas avgiften öka till 48,3 mnkr för Burlövs del då LSS- insatserna i Burlövs kommun inte har ökat i samma takt som genomsnittet i riket.
2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Under 2022–2024 beräknas avgiften betalas ut med 31,8 mnkr.
Bland de generella statsbidragen ingår även den så kallade regleringsposten. Det är ett/en bidrag/avgift som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, till exempel förändringar i statsbidrag och inkomstskatteregler med mera. För 2021 uppgår regleringsbidraget till 57,1 mnkr och beräknas minska till 45,9 mnkr under 2022 med anledning av statens förstärkningsbidrag under 2021 med anledning av coronapandemin.
Finansiella kostnader och intäkter
I budget 2023 med flerårsplan 2024–2025 beräknas de finansiella intäkterna öka med 1,8 mnkr jämfört med budget 2022, vilket härleds till ränteintäkt samt borgensavgift från Skärfläckan AB. Dessa intäkter förutsätter fortsatt värdeöverföringar inom Skärfläckankoncernen i enlighet med ägardirektiven till Skärfläckan AB. Därefter ökar intäkterna med 0,2 mnkr respektive 0,4 mnkr för 2024 och 2025. Orsaken till ökningen är ökade ränteintäkter från VA SYD på grund av utökade lån.
Bland kommunens finansiella poster finns utöver ränteintäkter också avkastning från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. Dessa placeringar avser dels medel avsatta för kommunens pensionsåtaganden. Marknadsvärdet av finansiella placeringar uppgick till 207,2 mnkr per den 31 december 2021. Under 2022 beräknas börsutvecklingen vara negativ för att därefter höjas något under 2023. Enligt redovisningsreglerna bokförs förändringen av marknadsvärdet (orealiserade vinster/förluster) samt utdelningar från fonder och aktier i resultatet. Netto för orealiserade förluster beräknas under 2022 till 26,4 mnkr. Utdelningar beräknas hamna på 0,6 mnkr respektive år.
Övriga finansiella intäkter utgörs främst av borgensavgift från Burlöv Bostäder AB. Borgensavgiften regleras genom ett beslut i fullmäktige om nya regler för borgensavgiften. Denna ska sättas på marknadsmässig grund och baseras på ränteskillnaden mellan lån mot pantbrev och lån mot kommunal borgen. Detta medför att borgensavgiften för perioden 2023–2025 beräknas hamna på runt 2,8 mnkr per år.
Kommunens ökade investeringsbehov under de kommande åren leder till ett behov av upplåning. Räntekostnaderna för det lån på cirka 120,0 mnkr, som kommer att behöva tas under 2023, beräknas till 3,0 mnkr. Nya lån behöver därefter upptas även kommande år med 250 mnkr 2024 och 200 mnkr under 2025. Räntekostnaderna för 2024 och 2025 beräknas till 7,5 mnkr respektive 13,5 mnkr.
Sammantaget beräknas de finansiella posterna till en nettointäkt på 3,0 mnkr 2023, för att sedan gå över till en nettokostnad till cirka 1,1 mnkr och 6,6 mnkr för 2024 respektive 2025.
Kassaflödesanalys
Under 2022 beräknas likviditeten minska från 40,2 mnkr till 30,9 mnkr vid årets slut med ett nytt lån på 20 mnkr. Minskningen är dock lägre än 2021. Burlövs kommun har haft en bra likviditet under flera år men höga kostnader för investeringsverksamheten har successivt försämrat den. De kommande tre åren, 2023–2025, väntas kommunens likvida medel minska ytterligare, vilket får till följd att kommunen har ett upplåningsbehov på totalt 550 mnkr. Förklaringen ligger i kommunens behov av att investera i förskolor och skolor till följd av befolkningsökningar och den demografiska förändring som kommunen genomgår.
Under 2023 beräknas investeringsvolymen uppgå till 194,2 mnkr. Dessutom väntas VA SYD:s lånebehov uppgå till 20,0 mnkr, och då Burlövs kommun har förpliktigat sig att låna ut medel till VA SYD minskar likviditeten med motsvarande summa. Exploateringsverksamheten väntas däremot generera ett överskott på 50,1 mnkr. Dessa faktorer beräknas leda till att kommunens likvida medel minskar med cirka 74 mnkr under 2023 och ett upplåningsbehov om cirka 100 mnkr uppstår.
För 2024 planeras för en högre investeringsvolym med 294 mnkr på grund av nya investeringar samt förskjutningar i investeringsprojekt från 2022. Fortsatt utlåning till VA SYD uppgår till 20 mnkr medan exploateringsutgifter beräknas till 64,4 mnkr. Effekten av det beräknas bli att kommunens upplåningsbehov ökar med cirka 250 mnkr. I planen för 2025 beräknas investeringsvolymen ligga på 194,8 mnkr, det vill säga cirka 100 mnkr lägre än 2024. Utlåning till VA SYD bedöms ligga kvar på 20 mnkr och exploateringsutgifter väntas bli 45 mnkr, vilket gör att upplåningsbehovet 2025 beräknas till 200 mnkr.
Infrastrukturbidrag, Södra stambanan
Burlövs kommun, Region Skåne och Trafikverket träffade 2008 ett avtal om utbyggnaden av Södra stambanan genom Burlöv. Avtalet innebär bland annat att kommunen och regionen vardera lämnar bidrag till Trafikverket på 75 mnkr. Beloppet ska räknas upp med index från den 1 juli 2008. Till och med 2021 har kommunen betalat 48,0 mnkr till Trafikverket enligt avtalad överenskommelse och kommunens åtagande uppgick per den 31 december 2021 till 59,8 mnkr. Indexökningen under 2022 beräknas till 11,0 mnkr och åtagandet beräknas vid kommande årsskifte uppgå till 70,8 mnkr. Indexökningen redovisas som kostnad i resultaträkningen för respektive år. Under 2022 ska resterande belopp enligt plan betalas ut till Trafikverket. Dock är det sannolikt att utbetalningen senareläggs med hänsyn till de förseningar som projektet har aviserat.
Med anledning av investeringen enligt ursprungligt avtal skulle vara färdigställd 2022 har ytterligare indexuppräkningar inte beräknats för budgeten 2023.