Enligt budgetberedningens förslag blir resultatet exklusive jämförelsestörande poster 22,8 mnkr 2022, 47,0 mnkr 2023 och 33,8 mnkr 2024. Enligt följande budgetförslag uppfyller kommunen kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska vara minst lika stora som kostnaderna. Men det budgeterade resultatet är inte tillräckligt högt för att den finansiella målsättningen ska rymmas i det budgeterade resultatet 2022. Men det finns inräknat en ”budgetmarginal”, det vill säga marginal för oförutsedda kostnader, på 18,0 mnkr 2022. Om nyttjande av denna post inte görs fullt ut skulle resultatet 2022 nå den finansiella målsättningen, det vill säga att:
- Varje års resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, ska vara lägst 2 procent av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat sådana åtgärder för vilka kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning.
I plan för 2023 och 2024 uppfyller resultaten fortfarande kommunallagens balanskrav och överstiger det finansiella målet.
Burlövs kommuns investeringsbudget hamnar på cirka 301 mnkr 2022, 292 mnkr 2023 och 266 mnkr 2024. Enligt beredningens förslag uppfyller inte kommunen den finansiella målsättningen att:
- Burlövs kommuns årliga självfinansieringsgrad ska vara minst 90 procent under målperioden.
Enligt föreslagen investeringsvolym är självfinansieringsgraden endast 37 procent 2022, 46 procent 2023 och 47 procent 2024. Men detta förutsätter att samtliga föreslagna investeringar genomförs aktuella år och att resultatnivån blir enligt budgeterat förslag. Orsaken till att beredningens förslag på investeringar överstiger den finansiella målsättningen är att kommunen är i en expansiv fas med slutförandet av ett nytt badhus, byggnation av flera förskolor och skolor samt andra anpassningar som behöver göras för att infrastrukturen ska hänga med i kommunens tillväxt och möta de demografiska behoven.
För att bibehålla en god ekonomisk hushållning på koncernnivå har Burlövs kommun fastställt en nivå på hur hög kommunkoncernens soliditet ska vara.
- Burlövs kommuns samlade verksamheters (koncern) årliga soliditet ska vara minst 40 %.
Soliditeten är ett mått på hur stor del av kommunkoncernens tillgångar som finansieras med eget kapital. Soliditeten beskriver koncernens stabilitet och finansiella styrka och en hög procentuell andel innebär att koncernen är ekonomiskt stabil. Den samlade soliditeten i Burlövs kommunkoncern var cirka 52,8 procent i bokslut 2020. I takt med att koncernens upplåningsbehov väntas öka kommer soliditeten att sjunka och närma sig en nivå på 40 procent. Men det ska nämnas att en soliditet på 40 procent på koncernnivå innebär att Burlövs kommun skulle fortsatt ha bland den högsta soliditeten i Skåne.
Resultatutveckling
Burlövs kommun har haft positiva resultat de senaste åren. Anledningen har varit att skatteintäkterna och statsbidragen utvecklats gynnsamt samtidigt som kommunerna i Sverige tillförts extra medel i form av riktade statsbidrag.
Resultat inklusive jämförelsestörande poster
Under årens gång har de redovisade resultaten påverkats av poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster och extraordinära poster. Dessa består främst av reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier men även nedskrivningar av fastigheter och mark samt orealiserade vinster/förluster.
Resultat exklusive jämförelsestörande poster
Burlövs kommuns resultat under 2016-2018 var högre än resultaten för de följande åren.
Under flera år har verksamheternas nettokostnader hållits tillbaka av diverse bidrag och riktade statsbidrag. I takt med att dessa bidrag upphört har nettokostnaderna succesivt ökat eftersom verksamheterna haft svårigheter att anpassa kostnaderna till minskade intäkter. Pandemiåret 2020 medförde stora kostnader för kommunens verksamheter men också ökade statsbidrag som täckte dessa merkostnader.
För 2021 beräknas resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, marginellt öka med 2,8 mnkr jämfört med 2020. Årets beräknade nettokostnadsökning på 4,9 procent eller 52,5 mnkr är dock lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. Intäkterna från skatter och statsbidrag förväntas, trots den förväntade svaga utvecklingen av den svenska ekonomin, öka med 22,2 mnkr.
Ekonomisk plan 2022-2024
Förslag till budget 2022 med flerårsplan 2023 – 2024 innebär följande ekonomisk utveckling:
| Bokslut 202 | Prognos 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultatbudget: | |||||
| Nettokostnader | -1 030,4 | -1 081,2 | -1 121,1 | -1 140,0 | -1 191,0 |
| Avskrivningar | -48,2 | -49,9 | -60,8 | -70,9 | -81,7 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 078,6 | -1 131,1 | -1 181,9 | -1 210,9 | -1 272,7 |
| Skatter, statsbidrag | 1 133,4 | 1 155,6 | 1 168,2 | 1 190,4 | 1 220,3 |
| Anpassning befolkningsprognos | 33 | 65,3 | 85,7 | ||
| Finansiella poster | 6,4 | 5,5 | 4,1 | 2,4 | 0,8 |
| Uppräkning avtal Södra stambanan | -0,9 | -3,4 | -0,6 | -0,3 | -0,3 |
| Årets resultat | 60,3 | 26,6 | 22,8 | 46,9 | 33,8 |
| Jämförelsestörande poster | |||||
| Exploateringsöverskott | -0,1 | 23 | 16,8 | 8,5 | |
| Reavinst fastighetsförsäljning | 1,1 | ||||
| Reavinst maskinförsäljning | 1,6 | ||||
| Nedskrivning fastighet och mark | -28,6 | ||||
| Reaförlust omsättningstillgångar | -9,5 | ||||
| Orealiserade vinster/förluster | 15,4 | 19,5 | 4,5 | 4,6 | 4,8 |
| Årets resultat inkl jämförelsestörande poster | 40,2 | 46,1 | 50,3 | 68,3 | 47,1 |
| Finansieringsbudget: | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 133 | 61,8 | 78,4 | 112 | 106,3 |
| Övrigt: | |||||
| Nettoinvesteringar | -151,2 | -293,7 | -301,1 | -291,5 | -266,1 |
| Försäljning mark o fastigheter | 3,4 | ||||
| Försäljning inventarier | 4,8 | ||||
| Exploateringsverksamheten | -0,1 | 23 | 16,8 | 8,5 | |
| Medelsförvaltning återinv. | -1,1 | .1,2 | -1,5 | -1,5 | -1,5 |
| Bidrag Trafikverket | -61 | -50 | |||
| Inlösen medelsplacering Trafikverket | 50 | ||||
| Utlämnade lån | -10 | -30 | -20 | -20 | -20 |
| Amortering utlämnade lån | 3,1 | 3,2 | 4,4 | 5,0 | 5,6 |
| Upplåning | 200 | 180 | 170 | ||
| Likviditetsförändring | -79,1 | -259,9 | 16,8 | 0,8 | 2,8 |
| Likvida medel | |||||
| - vid årets början | 360,6 | 281,5 | 21,6 | 4,8 | 5,6 |
| - vid årets slut | 281,5 | 21,6 | 4,8 | 5,6 | 8,4 |
Budget 2022 innebär en försämring av resultatet med 3,8 mnkr jämfört med 2021 års prognostiserade resultat. Det innebär att det budgeterade resultatet inte når upp till den finansiella målsättningen för kommunen att årets resultat ska vara lägst 2,0 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag utan hamnar på 1,9 %.
2022 års budget innebär att verksamhetens nettokostnader ökar med 4,5 procent (50,8 mnkr) i förhållande till prognos 2021. Intäkterna från skatter och statsbidrag fortsätter att utvecklas positivt, 3,9 procent.
För 2023 och 2024 fortsätter kommunens nettokostnadsutveckling att ligga på en hög nivå. Verksamhetens nettokostnader enligt fastställd plan för 2023 och 2024 ökar med 2,5 respektive 5,1 procent per år, vilket motsvarar kostnadsökningar på 29,0 respektive 61,8 mnkr. Kostnadsökningarna finansieras delvis genom att intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas positivt som ett resultat av bland annat befolkningsökningar. 2023 och 2024 prognostiseras intäkterna öka med 4,5 respektive 4,0 procent vilket motsvarar intäktsökningar på 54,6 mnkr respektive 50,3 mnkr. Detta sammantaget bidrar till att resultaten för 2023 och 2024 beräknas hamna på 46,9 mnkr respektive 33,8 mnkr och når upp kommunens finansiella målsättning.
Nettokostnader
Nettokostnaderna budgeteras att öka med 39,9 mnkr i förhållande till 2021 års prognostiserade utfall. Av kostnadsökningen härleds 41,7 mnkr till pris- och löneökningar samt förändringar i pensionskostnaderna medan volymförändringar beräknas minska med 13,6 mnkr. Den befolkningsprognos som var underlag för budget 2021 blev inte verklighet utan ökningen i kommunen var under 2020 lägre än prognostiserat. Det innebar att de stora volymförändringarna inom gruppen 1–18 år inte föll ut och nu får genomslag i ramarna för 2022.
Av nettokostnaderna avser 18,0 mnkr medel avsatta för oförutsedda kostnader och 3,5 mnkr avsatta till sociala projekt- och innovationsmedel. Om dessa medel inte behöver utnyttjas kan nettokostnadsutvecklingen bli lägre och därmed förbättras också resultatet i relation till budget 2022. Avskrivningarna beräknas bli 10,9 mnkr högre 2022 vilket beror på att flera stora investeringsprojekt färdigställs under året, där nya badet står för den största delen.
I likhet med de senaste åren kommer nämnderna kompenseras för prisutveckling utifrån SKR:s bedömning, motsvarande 6,3 mnkr. Detta trots den osäkerhet som råder kring den ekonomiska situationen de kommande åren.
I budget 2022 ökar nämndernas anslag i förhållande till föregående års budget med 1,5 mnkr i fasta priser för utökad verksamhet alternativt högre kvalitet. I dessa anslag ligger bland annat kompensation alternativ reduktion för volymökningar inom pedagogisk verksamhet -16,7 mnkr, vård- och äldreomsorg 3,5 mnkr och LSS-verksamhet -0,4 mnkr. Vidare tillförs utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden 5,2 mnkr respektive 2,1 mnkr för olika kvalitetshöjande insatser.
Kommunstyrelsen tillförs motsvarande 7,2 mnkr för diverse tillfälliga och permanenta kvalitetshöjande insatser medan miljö- och byggnämnden bibehåller samma ram som föregående år. Samtidigt görs justering inom kommunstyrelsen med avdrag på 0,6 mnkr för tidigare insatser som upphört samt 1,2 mnkr för utbildnings- och kulturnämnden för tilläggsanslag beviljade under 2021. Utbilsnings- och kulturnämnden får även behålla ett tidigare beviljat tillfälligt anslag för paviljonger på Lillevångsområdet. Följande tillskott alternativt minskningar har nämndernas budgetramar justerats med i 2022 års budget och flerårsplan 2023–2024:
Tabell 7. Nettokostnadsutveckling i fasta priser med budget 2021 som utgångspunkt
| Nämnd (tkr) | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
| Kommunstyrelsen | -6 615 | -2 785 | -2 785 |
| Miljö- och byggnämnden | 0 | 0 | 0 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 10 297 | 4 569 | -15 852 |
| Socialnämnden | -5 159 | -8 045 | -12 061 |
| Totalt | -1 477 | -6 261 | -30 698 |
Skatter och statsbidrag
Skatter och statsbidrag har till stor del budgeterats utifrån SKR:s prognos från den 29 april 2021 och bygger på en oförändrad kommunal utdebitering med 20,09 kr per skattekrona för åren 2022–2024. För perioden har en revidering gjorts till följd av att befolkningsutvecklingen i Burlövs kommun inte följer den prognos som SKR utgår från i sina beräkningar. Följande utveckling beräknas:
Det senaste året har svensk arbetsmarknad präglats av en försvagad konjunktur med en minskning av antalet arbetade timmar med anledning av coronapandemin. Skatteunderlagstillväxten 2020 ser ut att ha varit den lägsta på tio år. Konjunkturen väntas framöver stärkas kontinuerlig med en förbättring av skatteunderlagstillväxten under 2021 och 2022. Men lågkonjunkturen väntas dröja sig kvar till slutet av 2023. Därav följer att tillväxten, för såväl BNP som sysselsättning, för en rad av år stiger snabbare än vad som ges av en växande befolkning samt trendmässigt stigande produktivitet.
Ökningen av skatteunderlaget ska täcka kostnaderna för både ökade priser och löner samt en växande befolkning med ökade välfärdsbehov. När det gäller kommunens skatteunderlag har Burlövs kommuns skattekraft sjunkit successivt sedan mitten av 1990-talet i förhållande till medelskattekraften för riket. För inkomståret 2021 och 2022 är värdena 80,6 respektive 81,6 procent, det vill säga en ökning för 2022.
Skatteintäkterna baseras till största delen på medelskattekraften i riket, det vill säga den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten, samt antalet invånare i kommunen. Alla kommuner garanteras en skattekraft på 115 procent av medelskattekraften. Av denna anledning ökar intäkterna via inkomstutjämningssystemet mellan 2021 och 2022 med 41,5 mnkr.
Tabell 8. Skatter och statsbidrag (+ = Intäktsökningar)
| 2021 | 2022 | Diff 2022/2021 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Skatteintäkter | 735 498 | 775 542 | 40 044 | 801 299 | 825 860 |
| Inkomstutjämning | 295 465 | 337 007 | 41 542 | 347 821 | 369 988 |
| Slutavräkning | 16 024 | -16 024 | |||
| Delsumma skatteintäkter | 1 046 987 | 1 112 549 | 65 562 | 1 149 120 | 1 195 848 |
| Kostnadsutjämning | 62 974 | 59 332 | -3 642 | 91 820 | 100 426 |
| Regleringspost | 57 116 | 45 858 | -11 258 | 31 560 | 27 200 |
| Fastighetsavgift | 30 926 | 31 758 | 832 | 31 758 | 31 758 |
| LSS-utjämning | -42 434 | -48 297 | -5 863 | -48 507 | -49 204 |
| Totalt | 1 155 569 | 1 201 200 | 45 631 | 1 255 751 | 1 306 028 |
| Summa skatter och statsbidrag | 1 155 569 | 1 201 200 | 45 631 | 1 255 751 | 1 306 028 |
Slutavräkning avser de skatteintäkter som kommunen erhåller respektive budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt i december året efter budgetåret, sker en korrigering genom att kommunen antingen får ytterligare skatt eller betalar tillbaka.
I utjämningssystemet ingår även utjämning baserad på befolkningsstruktur i kommunerna, så kallad kostnadsutjämning. Kommuner med, ur kostnadssynpunkt, ogynnsam struktur får bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift. För 2022 beräknas bidraget via kostnadsutjämningen hamna på 59,3 mnkr, vilket är 3,6 mnkr lägre jämfört med 2021. För 2022 beräknas Burlövs kommun erhålla eftersläpningsbidrag. För eftersläpningseffekter ska kommuner som har haft en årlig genomsnittlig befolkningstillväxt på minst 1,2 procent kompenseras för den eftersläpning av intäkter som förekommer i systemet.
Kommunen bidrar med avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 42,4 mnkr 2021. Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och kommunens faktiska kostnader. För 2022 beräknas avgiften öka till 48,3 mnkr för Burlövs del då LSS- insatserna i Burlövs kommun inte har ökat i samma takt som genomsnittet i riket.
2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Under 2022–2024 beräknas avgiften betalas ut med 31,8 mnkr.
Bland de generella statsbidragen ingår även den så kallade regleringsposten. Det är ett/en bidrag/avgift som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, till exempel förändringar i statsbidrag och inkomstskatteregler med mera. För 2021 uppgår regleringsbidraget till 57,1 mnkr och beräknas minska till 45,9 mnkr under 2022 med anledning av statens förstärkningsbidrag under 2021 med anledning av coronapandemin.
Finansiella kostnader och intäkter
I budget 2022 med flerårsplan 2023-2024 beräknas de finansiella intäkterna minska med 1,4 mnkr jämfört med budget 2021 i och med att räntan på placerade medel utgår och att räntan från VA-syd sjunker. Därefter ökar intäkterna med 0,2 mnkr respektive 0,5 mnkr för 2023 och 2024. Orsaken till ökningen är ökade ränteintäkter från VA-Syd på grund av utökade lån.
Bland kommunens finansiella poster finns utöver ränteintäkter också avkastning från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. Dessa placeringar avser dels medel avsatta för kommunens pensionsåtaganden och åtaganden i samband med utbyggnaden av Södra stambanan. Marknadsvärdet av finansiella placeringar uppgick till 169,4 mnkr per 2020-12-31. Under 2021 beräknas börsutvecklingen vara positiv och därefter dämpas något under 2022. Enligt redovisningsreglerna bokförs förändringen av marknadsvärdet (orealiserade vinster/förluster) samt utdelningar från fonder och aktier i resultatet. Netto för orealiserade vinster beräknas under 2022 uppgå till 4,5 mnkr. Utdelningar beräknas hamna på 1,5 mnkr respektive år. I finansieringsbudgeten har försäljning av finansiella placeringar beräknats till 50 mnkr avseende bidrag till Trafikverket.
Övriga finansiella intäkter utgörs främst av borgensavgift från Burlöv Bostäder AB. Borgensavgiften regleras genom ett beslut i fullmäktige om nya regler för borgensavgiften. Denna ska sättas på marknadsmässig grund och baseras på ränteskillnaden mellan lån mot pantbrev och lån mot kommunal borgen. Detta medför att borgensavgiften för perioden 2022–2024 beräknas hamna på runt 2,5 mnkr per år.
Kommunens ökade investeringsbehov under de kommande åren leder till ett behov av upplåning. Räntekostnaderna för det lån på cirka 200,0 mnkr som kommer behöva tas under 2022 beräknas till 1,0 mnkr. Nya lån behöver därefter upptas även kommande år med 180 mnkr 2023 och 170 mnkr under 2024. Räntekostnaderna för 2023 och 2024 beräknas till 2,9 mnkr respektive 4,7 mnkr.
Sammantaget beräknas de finansiella posterna till en nettointäkt på 4,1 mnkr för 2022, för att sedan minska till cirka 0,8 mnkr till 2024.
Kassaflödesanalys
Under 2021 beräknas likviditeten minska från 281,5 mnkr till 21,6 mnkr vid årets slut. Den största bidragande orsaken till likviditetsförsämringen är höga kostnader för investeringsverksamheten. De kommande tre åren, 2022–2024, väntas kommunens likvida medel minska ytterligare vilket får till följd att kommunen har ett upplåningsbehov på totalt 567,2 mnkr. Förklaringen ligger i kommunens behov av att investera i förskolor och skolor till följd av befolkningsökningar och den demografiska förändring kommunen genomgår samt på grund av nyinvestering i badanläggning.
Under 2022 beräknas investeringsvolymen uppgå till 301,1 mnkr. Kommunen ska även göra en delbetalning till Trafikverket gällande medfinansieringen av Södra stambanan på 50,0 mnkr. I samband med det löses delar av kommunens medelsplacering avsatt för medfinansieringen in. Dessutom väntas VA SYD:s lånebehov uppgå till 20,0 mnkr och då Burlövs kommun har förpliktigat sig att låna ut medel till VA SYD minskar likviditeten med motsvarande summa. Exploateringsverksamheten väntas däremot generera ett överskott på 23,0 mnkr. Dessa faktorer beräknas leda till att kommunens likvida medel minskar med cirka 221 mnkr under 2022 och ett upplåningsbehov om cirka 200 mnkr uppstår.
För 2023 planeras för en fortsatt hög investeringsvolym, 291,5 mnkr . Fortsatt utlåning till VA SYD uppgår till 20 mnkr medan exploateringsintäkter beräknas till 17,0 mnkr. Effekten av det beräknas bli att kommunens upplåningsbehov ökar med cirka 180 mnkr. Även i plan 2024 beräknas investeringstakten ligga kvar på en hög nivå, 266,1 mnkr. Under 2024 väntas sista delarna av exploateringsområdet Stora Bernstorp 2 säljas av och generera ett exploateringsöverskott på 8,5 mnkr. För 2024 beräknas ett lånebehov på cirka 170 mnkr enligt plan.
Infrastrukturbidrag, Södra stambanan
Burlövs kommun, Region Skåne och Trafikverket träffade 2008 ett avtal om utbyggnaden av Södra stambanan genom Burlöv. Avtalet innebär bland annat att kommunen och regionen vardera lämnar bidrag till Trafikverket på 75 mnkr. Beloppet ska räknas upp med index från 1 juli 2008. Under 2020 har kommunen betalt 48,0 mnkr till Trafikverket enligt avtalad överenskommelse och kommunens åtagande uppgick 2020-12-31 till 49,1 mnkr. Indexökningen under 2021 beräknas till 2,8 mnkr och åtagandet beräknas vid kommande årsskifte uppgå till 52,7 mnkr. Indexökningen redovisas som kostnad i resultaträkningen för respektive år. Under 2022 ska 50,0 mnkr betalas ut till Trafikverket.
Kommunen träffade 2011 ett nytt avtal med Trafikverket och Region Skåne. Avtalet avser utbyggnad av pendlarstation i Arlöv och innebär att kommunen ska lämna bidrag motsvarande 21,5 mnkr. Enligt kommunfullmäktige beslut ska bidraget redovisas enligt redovisningsreglerna för infrastrukturbidrag, vilket innebär att bidraget ska fördelas över 20 år. Detta motsvarar 1,1 mnkr per år, indexreglering oräknad. Denna kostnad redovisas under nettokostnader i resultaträkningen. Utöver det ska bidraget indexregleras. Enligt avtalad överenskommelse har kommunen under 2020 betalt 13,0 mnkr till Trafikverket och kommunens åtagande uppgick 2020-12-31 till 13,2 mnkr. Under 2021 och 2022 beräknas åtagandet öka med 1,4 mnkr och uppgå till 14,6 mnkr vid årsskiftet 2022. Indexökningen redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Sammanlagt beräknas åtagandena öka med 0,6 mnkr under 2022 samt 0,3 mnkr respektive år 2023- 2024.