Den kommunövergripande omvärldsanalysen är baserad dels på samtliga nämnders omvärldsanalyser dels på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ekonomirapport (maj 2021), och cirkulär som publicerats löpande under 2021.
Samhällsekonomisk utveckling i Sverige
Trots omfattande restriktioner och vågor av hög smittspridning befinner sig ekonomin i en återhämtningsfas både globalt och i Sverige. Under loppet av 2021 beräknas konjunkturen stärkas allt snabbare och prognosen för svensk BNP-tillväxt är dryga 3 procent, vilket skulle innebära att raset från 2020 hämtas igen.
I hög grad är dock utvecklingen såväl i Sverige som globalt betingad av pandemin; hur smittspridningen utvecklas, hur det går med vaccinationerna och vilka restriktioner som kommer att gälla.
Återhämtningen i antalet sysselsatta förutsätts dock bli mer utdragen. Arbetslösheten antas därmed förbli hög i flera år.
Tillväxten av antalet arbetade timmar väntas samtidigt bli långt blygsammare än BNP-tillväxten 2021 och 2022. Medan BNP för helåret 2021 åter når upp till 2019 års nivå, kommer däremot timvolymen 2021 att ligga drygt 2 procent under 2019 års nivå. En betydande del av återhämtningen på arbetsmarknaden kvarstår alltså efter utgången av 2021.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| BNP* | -3,1 | 3,2 | 3,5 | 1,9 | 2,0 |
| Sysselsättning, timmar* | -3,8 | 1,8 | 2,4 | 0,9 | 0,7 |
| Relativ arbetslöshet, % | 8,6 | 8,8 | 8,1 | 7,8 | 7,5 |
| Timlön, nationalräkenskaperna | 5,0 | 1,5 | 2,2 | 2,4 | 2,4 |
| Timlön, konjunkturlönestatistiken | 2,1 | 2,6 | 2,2 | 2,4 | 2,4 |
| Inflation, KPIF | 0,5 | 1,8 | 1,4 | 1,8 | 2,0 |
| Konsumentpris, Inflation, KPI | 0,5 | 1,6 | 1,5 | 2,1 | 2,4 |
SKR:s sammanvägda bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige från 2020 till och med prognos 2024.
Kommunernas ekonomi
Under 2021, liksom 2020, beräknas resultatet i kommuner och regioner bli relativt starkt, SKR räknar med ett resultat på 24 miljarder kronor till följd av återhämtningen i ekonomin och att de generella statsbidragen även 2021 ligger kvar på en relativt hög nivå. Bedömningen är dock omgärdad av en stor osäkerhet som är beroende av coronasmittans liksom vaccinationernas utveckling.
Många utmaningar väntar kommuner och regioner när pandemin klingar av. Det handlar om vård som inte har kunnat utföras, omsorgsinsatser som ställts in och skolverksamhet för barn, unga och vuxna som har haft mycket stora utmaningar.
På sikt faller nivån på statsbidragen och den ekonomiska utmaning som noterats under många år blir allt tydligare ju längre sikt som kalkyler över sektorns ekonomi sträcker sig. Att ekonomin för närvarande är stark i kommunerna och regionerna är en följd av de stora tillfälliga tillskotten och den unika situationen. Det finns därför inget utrymme för kommuner och regioner att låsa fast sig på en kostnadsnivå som ligger för högt när statsbidragen minskar. Det är nu snarare tillfälle att genomföra åtgärder och satsningar som effektiviserar verksamheterna och håller tillbaka kostnadsökningarna på sikt.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Burlövs kommun är i dag en tillväxtkommun med en växande befolkning. Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen eftersom den påverkar planeringen för vilka kommunala tjänster dagens och framtida invånare kommer att efterfråga. Den tydliggör även vilka framtida kostnader som kan väntas uppstå till följd av den demografiska utvecklingen. Dessutom påverkas kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen av invånarantalet och invånarsammansättningen i kommunen.
De senaste 10 åren har befolkningen ökat med 15,6 procent i Burlövs kommun vilket är högre än genomsnittsökningen för riket. Vid årsskiftet 2020–2021 uppgick folkmängden till 19 312 personer, vilket är en folkökning med 200 personer eller 1,0 procent jämfört med 2019.
Under åren 2021–2024 är bedömningen att en stor inflyttning tillsammans med ett positivt födelse- och invandringsöverskott leder till att kommunens invånarantal beräknas öka med 1 907 personer. Detta är en ökning med 9,9 procent för perioden 2021–2024.
Prognosen förutsätter dock att planerad bostadsplan genomförs i kommunen under perioden vilket innebär 3 195 bostäder fram till 2030. I kommunen finns idag detaljplaner som möjliggör en kraftig bostadsbyggnation för att tillmötesgå kommunens befolkningsprognos. För perioden 2021–2024 planeras det för 712 nya bostäder i kommunen. Här ingår både gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Största området är Kronetorpsområdet med planering för ca 1 700 bostäder till och med 2030, varav cirka 270 bostäder i olika upplåtelseformer planeras bli färdigställda under perioden 2021–2024. Andra stora planerade byggprojekt under perioden är västra stationsområdet i Åkarp samt Södra Pilevallen och Wennerts väg i Arlöv. Vid Burlöv C och Kv Hanna planeras för cirka 375 bostäder från 2024-2029.
Trygghet
En viktig faktor för att Burlövs kommun ska fortsätta att växa enligt gällande befolkningsprognos är att det finns attraktiva, trygga och säkra miljöer att vistas och bo i. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver Burlövs kommun ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, minska brottsligheten och ha en hög krisberedskap. Detta görs bland annat genom att sprida kunskap, utbilda, stödja olika verksamheter och delta i samarbeten med såväl polis som andra aktörer.
De senaste årens insatser har tagit sikte på att öka såväl den upplevda tryggheten hos enskilda individer som den faktiska säkerheten. Den faktiska säkerheten mäts genom statistik över brott, bränder och personskador som sammanställs i SKR:s undersökning Öppna Jämförelser – trygghet och säkerhet. Utifrån denna mätning försämrade resultaten i Burlövs kommun 2020 vilket placerade
Burlövs kommun på 104:e plats av landets 290 kommuner. Det är ett resultat som ställs mot såväl SCB:s medborgarundersökning samt polisens trygghetsenkät som båda redovisar individers upplevelse av trygghet. Båda undersökningarna visar på en upplevd otrygghet vilket avspeglas i kommunfullmäktiges beslut att i målprogrammet för 2019-2022 fortsätta fokusera på området. Arbetet med att skapa trygghet i kommunen kommer att fortgå även i framtiden och fokus de närmsta åren, utifrån en gemensam problembild, är att arbeta med frågor som bland annat berör:
- fortsatta trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet
- fortsatt fokus på trygghet i detaljplanearbetet
- fortsatt tätt samarbete mellan kommunen och externa parter
- fortsatta åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism
- fortsatt utveckling av krisberedskapen och civilförsvarsförmåga
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, men det finns 10-12 företag som har fler än 100 anställda. Den störta andelen av alla företag inom kommunen har färre än fem anställda.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
Kommunens företagare rankar Burlövs kommun högt och målsättningen är att fortsätta stimulera näringslivet i syfte att skapa fler arbetstillfällen för invånarna. Kommunen placerades på plats fem i Svenskt Näringslivs rankning 2020.
Sysselsättningsutvecklingen de senaste åren har varit negativ och Burlövs kommun ligger efter jämfört med genomsnittet i Skåne och riket. En trolig förklaring till detta är att företagen i kommunen sysselsätter en stor andel människor som pendlar till kommunen. Detta kan bero på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och för Skåne, samtidigt som företagen i kommunen ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning.
För att öka andelen förvärvsarbetande i kommunen pågår ett arbete med att stödja etablerade företag samt att stimulera företag till nyetablering. Kommunen samverkar och samarbetar med många parter för att underlätta för företag, till exempel Nyföretagarcenter Syd, Arbetsförmedlingen, Miljöbron, Region Skåne, Sparbanksstiftelsen med flera. För att stärka näringslivet ytterligare finns ett näringslivsråd som fungerar som ett forum där näringsliv och kommun möts för att bygga förtroende och utbyta information kring viktiga näringslivsfrågor.
En annan del är att höja utbildningsnivån genom den kommunala vuxenutbildningen. Inom Socialnämnden pågår ett statsbidragsfinansierat arbete för att i samarbete med vuxenutbildningen höja personalens utbildningsnivå. Kommunens enhet för arbete och försörjning har som målsättning att erbjuda arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa invånare med tonvikt på personer som får sin försörjning via försörjningsstödet. De åtgärder som erbjuds är offentligt skyddat arbete, lönebidrag, feriearbeten, jobb- och utvecklingsgaranti samt jobbklubbsverksamhet.
Tillgängliga Burlöv
Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet ställer krav på kommunerna, som ska hjälpa allmänheten med information och rådgivning om den kommunala servicen och i kontakten med kommunala verksamheter, myndigheter och organisationer. Målet är att ge invånarna en god service. Vår omvärld förändras ständigt och arbetsplatser, arbetsmetoder och sättet att kommunicera har förändrats på kort tid. Kravet på ökad tillgänglighet innebär bland annat att det ska vara möjligt att kommunicera och utföra kommunala ärenden dygnet runt. Att fortsätta införa e-tjänster och andra digitala lösningar är ett sätt att möta dessa krav.
Medborgarservice ger medborgarna ”en väg in” till kommunen. Många ärenden som frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar handläggs direkt av medborgarservice, som därmed avlastar övriga verksamheter. Genom medborgarservice utvecklas kommunens service och tjänster i syfte att bättre och snabbare kunna möta medborgarnas behov och krav och tät samverkan med förvaltningarna är en framgångsfaktor.
Digitalisering
Idag sker mycket av kommunens information och kommunikation med medborgarna på Burlövs kommuns webbplats. Syftet med burlov.se är att underlätta kontakten med kommunen. Här finns bland annat information om kommunens verksamheter och service, nyheter, evenemang, e-tjänster och kontaktuppgifter.
Som ett led i kommunens löpande arbete med kvalitetsutveckling har en digital strategi för Burlövs kommun tagits fram. Syftet är att ange en enad väg framåt för kommunens digitalisering och att visa hur digitaliseringen kan öka nyttan för de som bor och verkar i kommunen. Digitaliseringen handlar i första hand om verksamhetsutveckling och därför är målsättningen att varje verksamhet i kommun ska ta egna initiativ i syfte att effektivisera och förbättra för såväl medborgare som anställda. En del av detta arbete tar sin utgångspunkt i kommunens innovationsbudget, som etablerades under 2019. Genom innovationsbudgeten finns det möjligheter för verksamheterna att söka medel för att utveckla nya arbetsmetoder och testa ny teknik och flera lyckade projekt har genomförts.
Bredband
För att möta medborgarnas krav på digital tillgänglighet har utbyggnaden av bredband stor betydelse för kommunen. Regeringen antog 2016 en nationell strategi som innebär att 100 procent av befolkningen i Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en ny bredbandsstrategi. I den sattes målet att senast 2025 ska 100 procent av kommunens hushåll, företag och kommunala verksamheter ha tillgång till bredband med en hastighet av 1 Gbit/s.
De senaste åren har kommunen arbetat med att bygga ut fiber i stora delar av kommunen. Idag har 92,1 procent av hushållen bredband via fiber. 2021 och framåt ligger fokus på att förbättra redundansen samt möjliggöra anslutningar för fler företag i kommunen. Åtgärder behöver även vidtas för att säkerställa att fastigheter utanför utbyggda områden kan få tillgång till snabbt bredband innan 2025.
Fysisk planering
Fysisk planering omfattar den verksamhet som planerar och avgör hur mark och vatten ska användas över tid. I en expansiv kommun, med en fortsatt befolkningstillväxt, är det extra viktigt att planera för framtiden. Målet är att främja en samhällsutveckling där attraktiva boendemiljöer och mötesplatser skapas för de personer som bor här nu och för de som kommer att leva här i framtiden.
Framtidsplanen är en målbild och framtidsvision för kommunen. Den är en del av kommunens strategiska utvecklingsplan för kommande samhällsutveckling. Framtidsplanen är en grund för kommunens detaljplaner som möjliggör positiv befolkningstillväxt. Den har kopplingar till nationella och regionala mål och det finns ett samspel mellan framtidsplanen och regionalt tillväxtarbete.
Kommunikationer
Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det nationella väg- och järnvägsnätet. Trafiken har behandlats i trafikplanen och i framtidsplanen. Det finns Pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer.
Utbyggnaden av Södra stambanan mellan Lund och Arlöv fortsätter. Arbetet påverkar stadsbyggnad och planering i både Åkarp och Arlöv. Anslutande gator till utbyggnaden och parkmarker kommer att byggas om och förbättras. I detta arbete ingår bland annat Åkarps damm och området kring Åkarps station. Arbetet med Burlövs centralstation och dess omgivning pågår och målsättningen är att skapa en attraktiv mötesplats med grönskande torg omgivna av butiker, restauranger, arbetsplatser och bostäder. Busshållplatser samt pendlarparkering ska anordnas i anslutning till stationen.