God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten.

Kommunfullmäktige ska i sin budget ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning där mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. För att styra den ekonomiska utvecklingen i rätt riktning finns det krav på såväl kortsiktiga som långsiktiga finansiella mål. De kortsiktiga målen ska anpassas efter aktuella ekonomiska förutsättningar. De långsiktiga målen bör utgöra riktvärden för en hållbar ekonomisk utveckling över tid som ska fastställas i samband med budget.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska ekonomin visa på ett positivt resultat motsvarande en nivå som gör att kommunens finansiella förmåga inte försvagas. Det innebär att resultatet varje år bör vara tillräckligt starkt för att kommunens förmögenhet inte ska urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Detta tydliggörs även i kommunallagens balanskrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga att intäkterna ska vara större än kostnaderna.

Balanskrav

Balanskravet ställer krav på en kommun att intäkterna varje år ska vara högre än kostnaderna. Syftet med reglerna är att en kommun inte ska överkonsumera och riskera att morgondagens skattebetalare får stå för notan. Vid ett eventuellt underskott ska resultatet återställas inom de tre kommande budgetåren. Det innebär att det i de efterföljande tre årens resultat ska finnas ett överskott som minst motsvarar det uppkomna underskottet.

I reglerna för balanskrav finns undantag för när en kommun får lov att räkna bort vissa kostnader från resultatet vid avstämning mot balanskravet, så kallade ”synnerliga skäl” eller ”resultatutjämningsreserv”. Dessa undantagsregler möjliggör att budgeten i vissa fall kan vara underbalanserad, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna enstaka år. Men i förlängningen krävs ett positivt resultat för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för att täcka framtida reinvesteringar och pensionskostnader.

Kommunfullmäktige har den 18 november 2013, § 101, antagit riktlinjer för en resultatutjämningsreserv. Enligt gällande riktlinjer kan reserven inte utnyttjas om skatteintäkterna generellt beräknas utvecklas bättre än genomsnittet mot de senaste 10 åren.

Enligt bedömningen i tabellen ovan finns det en möjlighet att disponera reserven under åren 2023 och 2024 eftersom skatteprognosen dessa år är lägre än det genomsnittliga skatteunderlaget de senaste 10 åren.

Det finns regler för hur balanskravsresultatet ska räknas fram. Det årliga budgeterade resultatet ska justeras för vissa kostnader och intäkter som uppstår under året. Realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper ska räknas bort från resultatet. Vidare ska det framgå om kommunen tänker använda sig av principerna för synnerliga skäl eller resultatutjämningsreserven.