Den kommunövergripande omvärldsanalysen är baserad dels på samtliga nämnders omvärldsanalyser dels på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ekonomirapport (maj 2024), och cirkulär som publicerats löpande under 2024.
Samhällsekonomisk utveckling i Sverige
Faktorerna som tryckte upp global inflation 2021-2022 har sedan länge klingat av. Vissa orosmoln finns om nya inflationsimpulser kopplade till exempelvis den fortsatt svaga utvecklingen av svenska kronan, Rysslands anfallskrig i Ukraina och risken för eskalering i Mellanöstern.
Till årets nedgång av svensk BNP bidrar, förutom sjunkande hushållskonsumtion, en fortsatt nedgång i bostadsbyggandet. Sysselsättningen dämpas i år, löneökningstakt avtrycks av minskning i antalet arbetade timmar. Lönesummans ökning i år är 1 procentenhet lägre än ett tioårigt genomsnitt. samtidigt gynnas skatteunderlaget av en ovanligt stor ökning av pensionsinkomster som förklaras av stora ökningar av prisbasbeloppet under senaste åren . De ger dock inte mer resurser till kommuner, då kostnader i sektorn når rekord höga nivåer. Sedan 2004, fram till 2022, har det reala skatteunderlaget utvecklats gynnsamt som krympte först 2023 med 1,4 % och beräknas minska ytterligare i år med 1,3 %.
En fortsatt försvagning av arbetsmarknadskonjunkturen väntas även i år då antalet sysselsatta minskar och andelen arbetslösa landar på 8,5 %. Därefter ökar sysselsättningen 2025 och sedan väntas en hög sysselsättningstillväxt år 2025 och 2026.
I reala termer minskar skatteunderlaget både 2023 och 2024 av en kombination av hög inflation och svag nominell skatteunderlagstillväxt 2024. Prisökningarna beror främst på ökade kostnader för avtalspensioner. Det dröjer till 2025 innan skattunderlaget realt sett överträffar 2022 års nivå. Även om skatteunderlaget i reala termer stärks ytterligare 2026 och 2027 beräknas köpkraften 2027 vara klart under den nivå som hade getts av en historisk trend.
Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
|---|---|---|---|---|---|
| BNP* | 0,0 | 0,6 | 2,8 | 2,4 | 1,8 |
| Sysselsättning, timmar* | 1,8 | -0,6 | 1,5 | 1,5 | 1,0 |
| Relativ arbetslöshet, % | 7,6 | 8,5 | 8,6 | 8,1 | 7,8 |
| Timlön, nationalräkenskaperna | 3,3 | 3,3 | 3,1 | 3,3 | 3,3 |
| Timlön, konjunkturlönestatistiken | 3,8 | 3,8 | 3,5 | 3,3 | 3,3 |
| Inflation, KPIF | 6,0 | 1,7 | 1,6 | 1,9 | 2,0 |
| Konsumentpris, Inflation, KPI | 8,5 | 2,6 | 0,4 | 1,7 | 2,1 |
SKR:s sammanvägda bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige från 2023 till och med prognos 2027 (2024-04-26).
Kommunernas ekonomi
Kommunernas resultat för 2023 var 25 mdkr, vilket var en försämring på 9 mdkr jämfört med året före. I det samlade resultatet ökade finansnettot med 7,7 mnkr jämfört med 2022, vilket bidrog positivt till årets resultat. Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarade kommunernas resultat totalt 3,5 %. Av landets 290 kommuner hade 69 kommuner ett underskott, vilket är en ökning jämfört med året innan då endast 13 kommuner uppvisade ett negativt resultat. Hälften av de kommuner som hade ett underskott 2023 använde sig av resultatutjämningsreserven.
I år faller resultaten kraftigt till följd av höga prisökningar och räntekostnader samtidigt som skatteunderlaget 2024 väntas öka långsammare än på många år. Sammantaget beräknas resultatet fortsätta att falla med 23 mdkr i kommunerna till en historiskt låg nivå 2024 på 2 mdkr. En av fyra kommuner budgeterar med underskott 2024 och två av tre kommuner trycker på riktade besparingskrav. Trots de svaga ekonomiska läget höjde endast 13 kommuner skattesatsen 2024.
Minskade pensionskostnader till följd av lägre inflation ger hopp om ljusare ekonomiska förutsättningar för 2025. SKR bedömer att kommunernas kostnader för tjänstepensionerna minskar med 25 mdkr år 2025 för att sedan minska ytterligare för 2026 och 2027 med 7 respektive 5 mdkr. En viss återhämtning av konjunkturen ger en relativt bra skatteunderlagsutveckling år 2025, vilket också hjälper upp resultatet. I enkätsvar från ekonomichefer anger en stor majoritet att förutsättningarna för 2025 är något eller mycket bättre jämfört med 2024.
De minskade pensionskostnaderna leder, trots antaganden om en genomsnittlig löneutveckling och inflation, till en sammantagen priseffekt i kommunerna som ligger nära noll år 2025. Någon motsvarande siffra har kommunerna inte varit närheten av under 2000-talet.
Kommunernas totala investeringsbudgetar för 2024 visar på fortsatt ökade utgifter: sammantaget drygt 110 mdkr. I SKR:s bedömning antas en fortsatt hög genomförandegrad, där cirka 85 % av budgeterat utrymme används, vilket dock kan innebära att objekten blir färre till följd av ökade byggpriser. I enkätsvar från kommunernas ekonomichefer svarar två tredjedelar att inflationen och ökade byggpriser framför allt lett till högre investeringsutgifter.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en växande befolkning. Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen eftersom den påverkar planeringen för vilka kommunala tjänster dagens och framtida invånare kommer att efterfråga. Den tydliggör även vilka framtida kostnader som kan väntas uppstå till följd av den demografiska utvecklingen. Dessutom påverkas kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen av invånarantalet och invånarsammansättningen i kommunen.
De senaste tio åren har befolkningen ökat med 15,8 % i Burlövs kommun, vilket är högre än genomsnittsökningen för riket. Ökningen var som störst mellan 2018 och 2019, då befolkningen ökade med 4,1 % och kommunen hade högst ökningstakt bland landets alla kommuner. Antal invånare per den 31 december 2023 uppgick till 19 844 invånare, vilket innebär en minskning med 38 personer jämfört med föregående år. Det är första gången på 25 år som befolkningen minskar i Burlövs kommun.
På grund av lågkonjunktur och minskad nybyggnation av nya bostäder visar den senaste befolkningsprognosen på en långsammare takt i befolkningstillväxten under de närmaste åren. Tillväxttakten beräknas dock öka till jämförbara nivåer med tidigare prognoser allt eftersom byggnationen i kommunen återupptas. Under perioden 2025–2027 beräknas inflyttning tillsammans med ett positivt födelse- och invandringsöverskott leda till att kommunens invånarantal ökar med cirka 1 066 personer jämfört med dagens nivå.
Enligt befolkningsprognosen från december 2023 planeras 2 549 nya bostäder fram till 2030. De områden där det uppskattas tillkomma flest bostäder är Kronetorp och Burlöv C, med planering för cirka 1 580 bostäder till och med 2030, varav cirka 132 bostäder i olika upplåtelseformer planeras bli färdigställda under perioden 2023–2026.
Under 2023 antogs detaljplaner för Biltema och Costco i Bernstorp. Totalt under första halvåret av 2023 färdigställdes 23 bostäder inom Kronetorp park, Herrgårdshusen mellan Burlövs kommun, Burlövs Bostäder AB, Burlöv Center och Skånetrafiken.
Under 2023 har det gjorts markförvärv i västra Åkarp i syfte att möjliggöra utveckling av äldre industrifastigheter till attraktiva bostadsområden. Ytterligare markförvärv är planerad i Åkarp och Arlöv med 106,8 mnkr under 2024 och totalt 70 mnkr år 2025 och 2027.
En detaljplan för Västervångskolan samt idrottshall har arbetats fram under året. En partnering-entreprenör för genomförande av Västervångskolan och idrottshall är upphandlad och projektering har pågått intensivt under slutet av året och fortsätter under början av 2024.
Vidare har detaljplaner arbetats fram för etableringar för bland annat Biltema och Costco på Bernstorp. Båda har utifrån detaljplanerna beviljats bygglov. Dessa etableringar förväntas säkerställa cirka 500 nya jobb i kommunen. Detaljplan för Internationella Engelska Skolan är påbörjad, liksom detaljplan för omvandling av Burlöv Centers parkeringsyta till ett område för bland annat bostäder, lokaler, parkeringshus, förskola och park.
Trygghet
En viktig faktor för att Burlövs kommun ska fortsätta att växa enligt gällande befolkningsprognos är att det finns attraktiva, trygga och säkra miljöer att vistas och bo i. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver Burlövs kommun ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, minska brottsligheten och ha en hög krisberedskap. Detta görs bland annat genom att sprida kunskap, utbilda, stödja olika verksamheter och delta i samarbeten med såväl polis som andra aktörer.
Den utökade satsningen på trygghetsskapande åtgärder i form av förstärkning av trygghetsvärdar samt Ung i Burlövs fältarbete som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 avsågs upphöra 2024 men föreslås fortsätta under 2025 och 2026.
Även det utökade anslaget till socialnämnden med 1 mnkr avseende förstärkning av budgetramar med anledning av ökade kostnader för våld i nära relationer som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 avsågs upphöra 2026 men föreslås permanents från och med 2027.
Arbetet med att skapa trygghet i kommunen kommer att fortgå även i framtiden och fokus de närmaste åren, utifrån en gemensam problembild, är att arbeta med frågor som bland annat berör:
- fortsatta trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet
- fortsatt tätt samarbete mellan kommunen och externa parter
- fortsatta åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism
- Planera för ökad egen förmåga vid kriser kopplat risk- och sårbarhetsanalyser.
- Samordna och utveckla det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
- Förbereda anslutning till Säker Digital Kommunikation (SDK)
- Utarbeta en kommunövergripande strategi mot våld
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, men det finns 50 företag som har fler än 50 anställda och 47 företag i storlek 20–49 anställda. Den största andelen av alla företag inom kommunen har färre än fem anställda.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, bygg, vård och omsorg, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Handel är den vanligaste näringsgrenen.
Kommunens företagare rankar Burlövs kommun högt och målsättningen är att fortsätta stimulera näringslivet i syfte att skapa fler arbetstillfällen för invånarna. Kommunen placerades på plats 7 i Svenskt Näringslivs rankning 2023.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att få ner arbetslösheten. Arbetslösheten i Burlövs kommun är högre än i riket och snittet för Skåne. Detta kan bero på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och för Skåne, samtidigt som företagen i kommunen ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning och att de menar sig se en sviktande motivation från den potentiella arbetskraften.
I Arbetsförmedlingens statistik för arbetslöshet på kommunnivå mäts andelen av den registerbaserade arbetskraften som är arbetslös (inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller i program). För 2022 avsåg Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik personer 16–64 år, men från och med 2023 omfattar siffrorna även personer som är 65 år. Den genomsnittliga arbetslösheten i Burlövs kommun var 10,3 % år 2022. Även under 2023 uppgick den genomsnittliga arbetslösheten i Burlövs kommun till 10,3 %. I absoluta tal finns det i genomsnitt 999 arbetslösa i Burlövs kommun under 2023 vilket var en ökning med 23 personer jämfört med 2022.
För att öka andelen förvärvsarbetande i kommunen pågår ett arbete med att stödja etablerade företag och att stimulera företag till nyetablering. Kommunen samverkar och samarbetar med många parter för att underlätta för företag, till exempel Nyföretagarcenter Syd, Företagarna Öresund, Burlövs Företagsgrupp, Arbetsförmedlingen, Sustainalink, Region Skåne och Sparbanksstiftelsen. För att stärka näringslivet ytterligare finns ett näringslivsråd som fungerar som ett forum där näringsliv och kommun möts för att bygga förtroende och utbyta information kring viktiga näringslivsfrågor.
En annan del är att höja utbildningsnivån genom den kommunala vuxenutbildningen. Inom socialnämnden pågår ett statsbidragsfinansierat arbete för att i samarbete med vuxenutbildningen höja personalens utbildningsnivå.
Kommunens enhet för arbete och försörjning har som målsättning att stötta invånare som har hamnat i långtidsarbetslöshet eller har arbetshinder med tonvikt på anvisade brukare från socialtjänsten och arbetsförmedlingen enligt överenskommelse. Enheten erbjuder individanpassade lösningar utifrån brukares individuella behov och förutsättningar. Därigenom får de som står särskilt långt från arbetsmarknaden möjlighet att komma i arbete, studier eller genom stegförflyttning närma sig arbetsmarknaden och med rätt ersättning.
Under 2022 och 2023 fortsätter utvecklingen internt med syfte att skapa bättre tvärgående integration mellan kommunens verksamheter. Allt med syfte att förbättra kommunens arbete med kompetens och matchning.
Den utökade förstärkningen av arbetsmarknadsåtgärder med fokus på åtgärder för barn och unga som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 planeras fortsätta även 2023 och 2024.
Tillgängliga Burlöv
Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet ställer krav på kommunerna, som ska hjälpa allmänheten med information och rådgivning om den kommunala servicen och i kontakten med kommunala verksamheter, myndigheter och organisationer. Målet är att ge invånarna en god service. Kravet på ökad tillgänglighet innebär bland annat att det ska vara möjligt att kommunicera och utföra kommunala ärenden dygnet runt. Att fortsätta införa e-tjänster och andra digitala lösningar är ett sätt att möta dessa krav.
Medborgarservice ger medborgarna ”en väg in” till kommunen. Många ärenden som frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar handläggs direkt av medborgarservice, som därmed avlastar övriga verksamheter. Genom digitalisering och medborgarservice utvecklas kommunens service och tjänster i syfte att bättre och snabbare kunna möta medborgarnas behov och krav. Tät samverkan mellan medborgarservice och förvaltningarna är en framgångsfaktor.
Digitalisering
Idag sker mycket av kommunens information och kommunikation med medborgarna på Burlövs kommuns webbplats. Syftet med burlov.se är att underlätta kontakten med kommunen. Här finns bland annat information om kommunens verksamheter och service, nyheter, evenemang, e-tjänster och kontaktuppgifter.
Som ett led i kommunens löpande arbete med kvalitetsutveckling finns en digital agenda för Burlövs kommun. Syftet är att ange en enad väg framåt för kommunens digitalisering och att visa hur digitaliseringen kan öka nyttan för de som bor och verkar i kommunen.
Digitaliseringen handlar i första hand om verksamhetsutveckling och därför är målsättningen att varje verksamhet i kommunen ska ta egna initiativ i syfte att effektivisera och förbättra för såväl näringsliv, civilsamhälle som medborgare och anställda.
En del av detta arbete tar sin utgångspunkt i kommunens innovationsbudget, som etablerades under 2019. Genom innovationsbudgeten finns det möjligheter för verksamheterna att söka medel för att utveckla nya arbetsmetoder och testa ny teknik och flera lyckade projekt har genomförts.
Bredband
För att möta medborgarnas krav på digital tillgänglighet har utbyggnaden av bredband stor betydelse för kommunen. Regeringen antog 2016 en nationell strategi som innebär att 100 % av befolkningen i Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en ny bredbandsstrategi. I den sattes målet att senast 2025 ska 100 % av kommunens hushåll, företag och kommunala verksamheter ha tillgång till bredband med en hastighet av 1 Gbit/s.
De senaste åren har kommunen arbetat med att bygga ut fiber i stora delar av kommunen. Idag har 96,7 % av hushållen bredband via fiber. Från år 2022 och framåt ligger fokus på att skapa ett robust stadsnät, förbättra redundansen och möjliggöra anslutningar för fler företag i kommunen. Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att fastigheter utanför utbyggda områden kan få tillgång till snabbt bredband innan 2025.
Fysisk planering
Fysisk planering omfattar den verksamhet som planerar och avgör hur mark och vatten ska användas över tid. I en expansiv kommun är det extra viktigt att planera för framtiden. Målet är att främja en samhällsutveckling där attraktiva boendemiljöer, verksamheter och mötesplatser skapas för de personer som bor här nu och för de som kommer att leva här i framtiden.
Utbyggnaden av kommunen i kommunens nya utbyggnadsområden och förädling av central placerad mark har gått fort de senaste åren.
Kommunen fortsätter sin planering och utbyggnad av det nya Burlöv – området mellan Åkarp och Burlöv station genom nya detaljplaner och utbyggnaden av Västervångskolan och angränsande vägar. Planeringen av utbyggnadsområdet vid Ler- och Murvägen i Åkarp (”Lemuren”) fortsätter, liksom vid Sockerbruksområdet. Genomförandet av åtgärder pågår i Bernstorpsområdet för att möjliggöra Costcos och Biltemas etableringar.
Burlövs kommun befinner sig i ett skede där det finns behov av att se över och komplettera översiktsplanen utifrån Vision 2040 samt krav och förväntningar kopplade till främst klimatanpassningsåtgärder och nya utvecklingsscenarier. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan pågår. I budgeten föreslås en fortsatt finansiering med 1 mnkr för det avslutande arbetet 2025.
Kommunikationer
Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det nationella väg- och järnvägsnätet. Det finns pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer (Lund-Burlöv-Malmö, Lomma-Burlöv, Staffanstorp-Burlöv).
Utbyggnaden av Södra stambanan avslutas under 2024. Arbetet möjliggör ny stadsbyggnad i både Åkarp och Arlöv. Anslutande gator och torg till utbyggnaden kommer att byggas eller förbättras. Arbetet kommer att pågå i flera år framöver. I detta arbete ingår bland annat Åkarpsdammen och området kring Åkarps station och åtgärder på det så kallade locket, det vill säga överbyggnaden över spåren i Åkarp. Arbetet med Burlöv station och dess omgivning pågår och målsättningen är att skapa en attraktiv mötesplats med grönskande torg omgivna av butiker, restauranger, arbetsplatser och bostäder. Busshållplatser och pendlarparkering ska anordnas i anslutning till stationen.