I Burlöv handlar budgeten inte enbart om medel, det handlar också om hur verksamheterna utifrån kommunens vision, värdegrund, omvärld och kommunens övergripande mål ska arbeta de närmaste åren.
Genom kommunens styrmodells nerifrån-upp perspektiv blir respektive nämnds mål även kommunfullmäktiges mål, och vice versa. För att rama in de enskilda målen har kommunfullmäktige identifierat fyra övergripande målområden: Attraktiva Burlöv, Tillgängliga Burlöv, Hållbara Burlöv och Trygga Burlöv.
Genom följande val av övergripande målområden, enskilda mål och tillhörande indikatorer möjliggörs en bättre styrning mot de områden fullmäktige vill ha extra fokus på under perioden fram till 2026, områden som alltså nämnden också har identifierat som prioriterade. Ansvarig nämnd har i sin tur utifrån de fastställda målen årsvis tagit fram en progressionstakt för att målet till år 2026 ska vara uppfyllt. Detta så att kommunfullmäktige kan stämma av att färdriktningen som är beslutad i visionen och de övergripande målen följs.
Bedömningsgrunder för målområden och kommunfullmäktigemål under perioden år 2023–2026
Kommunfullmäktige har inför mandatperioden fattat beslut om målområden, mål och indikatorer för perioden år 2023–2026. Vid bedömning av måluppfyllelsen i samband med delårsrapport och årsredovisning beaktas ett flertal faktorer. En analys görs genom en kombination av kvantitativa data och kvalitativa bedömningar. Underlaget till analysen innehåller bland annat indikatorerna som beslutats av fullmäktige men även andra betydelsefulla delar såsom genomförda åtgärder enligt verksamhetsplaner, andra viktiga nyckeltal samt egna kompletterande undersökningar eller mätningar. En sammanvägd bedömning görs därefter av huruvida målet kan bedömas vara uppfyllt, på väg att uppfyllas eller inte bli uppfyllt.
Eftersom målen är fyraåriga kommer den slutgiltiga utvärderingen av måluppfyllelsen först i samband med årsredovisningen för år 2026. Fram till dess följs målen upp utifrån genomförda insatser samt långsiktig trend och målvärde för varje år. Denna uppföljning genomgår en gemensam kvalitativ analys på övergripande ledningsnivå. I samband med denna granskning görs bedömningen av om målet kan anses vara på väg i rätt riktning eller inte.
Ovanstående innebär att ett mål kan anses vara uppfyllt, trots att tillhörande indikator till exempel inte når upp till uppsatt målvärde för året eller att tillhörande indikator uppvisar en negativ trend jämfört med föregående år. Det är den sammanvägda bedömningen som avgör. Denna sammanvägda bedömning görs för varje mål och även för det sammanfattande målområdet.
Kommunfullmäktiges mål för perioden 2023–2026
Målområde | Mål fram till år 2026 | Indikator | Prognos 2023 | Prognos 2024 | Prognos 2025 | KF mål 2026 |
---|---|---|---|---|---|---|
Attraktiva Burlöv | Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen. | Andel positiva med kommunen som en plats att leva och bo på | 85,3 | 90 | 91 | 92 |
Andel som anser att skötsel av gator och vägar fungerar bra i kommunen | 52,3 | 61 | 63 | 65 | ||
Andel som är nöjda med skötseln av allmänna platser | 60,1 | 70 | 72 | 74 | ||
Andel som upplever problem med nedskräpning | 40 | 51 | 49 | 47 | ||
Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen. | Nöjdhet med företagsklimatet | 4,2 | 4,28 | 4,31 | 4,35 | |
Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet. | Andel nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar | 74,9 | 78 | 79 | 80 | |
Andel som upplever att de aktiviteter kultur och fritid erbjuder passar deras behov och intressen | 83 | 76 | 78 | 80 | ||
Hållbara Burlöv | Alla invånare ska uppleva bättre förutsättningar för goda insatser, nära vård och hög livskvalitet. | Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel | 61 | 68 | 71 | 75 |
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn, andel | 64 | 82 | 82 | 82 | ||
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – maten, andel | 58 | 62 | 66 | 70 | ||
Andel elever som skattar måltiden som god | 67 | 69 | 72 | 75 | ||
Alla barn, elever och studerande ska genomgå en utbildning som skapar bättre förutsättningar att komma i arbete. | Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel | 73,6 | 84 | 86 | 88 | |
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel | 71,1 | 66 | 69 | 72 | ||
Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel | 81 | 79 | 80 | 82 | ||
Invånarna ska i högre grad vara självförsörjande genom arbete eller studier. | Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel | 83 | 92 | 92 | 92 | |
Kommunens påverkan på miljön ska minska. | Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel | 66 | 60 | 65 | 70 | |
Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel | 80 | 85 | 90 | |||
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel | 41 | 43 | 45 | |||
Tillgängliga Burlöv | Invånare och företag ska uppleva en bättre service genom ett likvärdigt bemötande och tillgängliggörande av kommunens tjänster. | Andel invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter | 62,9 | 68 | 69 | 70 |
Företagsklimat enligt ÖJ (Insikt) – Totalt, NKI | 80,2 | 81 | 81 | 82 | ||
Andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service | 78 | 75 | 76 | 77 | ||
Trygga Burlöv | Burlövs kommun ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i. | Polisens trygghetsmätning, sammanfattande problemindex | 2 | 2 | 2,15 | |
Trygghet och säkerhet – ranking | 81 | 96 | 92 | 90 |
Attraktiva Burlöv
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med starkt växande befolkning. Det är viktigt med en balanserad tillväxt. Samtidigt som nya invånare flyttar in är det viktigt att upprätthålla en god service som håller hög kvalitet gentemot kommunens befintliga invånare.
Burlövs kommun ska vara en attraktiv plats att leva på och driva verksamhet i, och Burlövs kommun måste fortsätta att vårda näringslivsklimatet genom att utveckla förutsättningarna för företag.
Tillsammans måste kommunen och näringslivet öka förutsättningarna för en bättre samverkan kring kompetensförsörjningen.
En framtidsutmaning är att hitta samarbetsformer och involvera olika aktörer i samhället för att på så sätt åstadkomma en högre livskvalitet. Invånarna ska ha möjlighet att engagera sig i och kunna bidra till sin kommun. Det ska finnas bättre möjligheter till en god folkhälsa i kommunen, vilket ska tillgodoses till exempel i planering av nya områden samt genom enkel tillgång till lokaler och anläggningar.
Hållbara Burlöv
Burlövs kommun ska säkerställa en hållbarhet i tillväxten, och att hållbara byggnationer skapas för en långsiktig framtid.
Det ekologiska perspektivet innehåller framtidsutmaningar gällande frisk luft, buller och hållbara transporter. Andra delar gäller hållbar konsumtion och produktion samt rent vatten med hållbar utveckling av natur och stad.
För ett hållbart Burlöv ska grönare miljöer finnas och nyplaneras. Ett hållbart resande ska främjas med kollektivtrafik och på gång- och cykelvägar.
Det ekonomiska perspektivet handlar om att kommunen ska ha självförsörjande invånare vilket innebär att skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling och arbete.
Ur ett socialt perspektiv är framtidsutmaningen att säkerställa de bästa förutsättningar för folkhälsa, nära vård, livsvillkor och barn och ungas uppväxtvillkor. Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en god och trygg utbildning för förskolebarn, elever och studenter.
Tillgängliga Burlöv
I Burlövs kommun är framtidsutmaningen att tillhandahålla en högre grad av service och tillgänglighet för invånare och företag avseende kontakten med deras verksamheter utifrån den enskildes förutsättningar och behov.
Invånare och andra intressenter ska på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med kommunen och få frågor besvarade, och det ska finnas olika möjligheter att kunna påverka.
Den fysiska tillgängligheten i den utemiljö och de fastigheter som kommunen ansvarar för såväl som tillgänglighet till kommunens verksamheter ska vara hög.
Trygga Burlöv
Genom att arbeta med såväl den upplevda som den faktiska tryggheten i alla delar av kommunens verksamheter kan kommunen möta invånarnas olika uppfattningar om vad som ger dem en tryggare och säkrare plats att leva och verka i.
En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där invånarna känner sig trygga, där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. Samtidigt är den enskilda invånarens upplevda trygghet viktig.
Framtidsutmaningen ligger i att få till stånd en förhöjd samverkan och samordning mellan olika verksamheter, näringsliv, civilsamhälle, polisen och andra aktörer utifrån området trygghet, och översätta det till den vardag som de verkar i och de invånare de möter.
Finansiell målsättning
Burlövs kommun ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt genom att all verksamhet ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och med en finansiering som garanterar långsiktigt verksamhet. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser.
Burlöv står inför en kraftfull tillväxt som kommer att medföra fortsatta investeringsbehov och verksamhetsanpassningar. En långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling förutsätter att kommunens planering och budgetarbete inryms i de samlade ekonomiska förutsättningarna.
De ekonomiska förutsättningarna anger ambitionsnivån för kommunens ekonomiska utveckling i syfte att säkerställa en långsiktig finansiering av kommunens verksamheter.
Kommunfullmäktige antog den 20 juni 2022 övergripande mål och indikatorer för perioden 2023–2026. Fullmäktige beslutade om 3 finansiella mål:
1. Årets resultat, ska uppgå till lägst 2 % av skatter och statsbidrag.
I Burlövs mål ingår inte överskott från försäljningar av exploateringsmark. Det innebär att Burlöv i sin målsättning ska ha ett positivt resultat även de år då exploateringsintäkter uteblir. Kommunen har under det senaste årtiondet haft mycket stora sådana överskott, även om de har varit ojämnt fördelade över åren.
Normalt sett brukar ett resultat över tid som uppgår till minst 2 % av skatter och kommunalekonomisk utjämning bedömas som god ekonomisk hushållning, för att nivån ger utrymme att skattefinansiera reinvesteringar och värdesäkra nettotillgångarna. För Burlövs kommun de senaste 10 åren har resultatet uppgått till i genomsnitt 5,6 % per år. Lägre resultat ett enskilt år på grund av konjunkturnedgång kan underlätta att genomföra åtgärder i tid så att målet på 2 % kan uppnås framöver.
2. Fram till år 2026 ska Burlövs kommuns genomsnittliga självfinansieringsgrad exklusive markförvärv vara minst 60 %.
Självfinansieringsgrad av investeringar definieras genom nyckeltalet: årets resultat plus av- och nedskrivningar dividerat med årets nettoinvesteringar.
Investeringar består dels av reinvesteringar för att bibehålla befintlig kommunal kapacitet och kvalitetshöjande investeringar, dels av nyinvesteringar för att möta ökade behov till följd av en växande befolkning. Reinvesteringar och kvalitetshöjande investeringar måste långfristigt finansieras av överskott i verksamheten emedan tillväxtinvesteringar kan finansieras genom ökad skuldsättning.
Kommuner med stabil demografi bör i princip bara ha reinvesteringar och underhållsinvesteringar, som uppskattningsvis inte ligger långt över nivån på avskrivningarna, och bör därför självfinansieras i sin helhet. I samband med utbyggnad och expansion är investeringsbehovet väsentligt högre och självfinansieringsgraden blir därmed lägre om resultatet och andra kassaflöden från till exempel försäljningar av tillgångar inte är större.
Burlövs kommun står inför en period med relativt stark befolkningstillväxt till följd av planerade expansiva investeringar och strategiska markförvärv. Med hänsyn till den tillväxtperiod som kommunen har framför sig sätts målet till att självfinansieringsgraden för investeringarna exklusive markförvärv ska vara minst 60 % i genomsnitt sett över de senaste 3 åren plus de planerade kommande 3 åren.
3. Burlövs kommuns finansiella nettoskuldkvot ska högst uppgå till 25 % av skatter och statsbidrag.
Med finansiell nettoskuld menas de låneskulder som upptagits för att finansiera den kommunala skattefinansierade verksamheten. Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar samt markreserv och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar + markreserv* – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder.
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden, i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag (samt övriga intäkter i koncernen).
*Att markreserven inkluderas beror på att huvuddelen av denna tillgång ses som ett temporärt innehav som avses att avyttras.