Resultatmål
Resultatmål % av skatter och statsbidrag
Enligt budgetberedningens förslag blir resultatet exklusive jämförelsestörande poster 13,8 mnkr 2025, 23,0 mnkr 2026 och 5,7 mnkr 2027. Enligt följande budgetförslag uppfyller kommunen kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska vara minst lika stora som kostnaderna. Kommunfullmäktige föreslås fastställa resultatmålet för 2025 till 1 %.
Planerat resultat år 2026 och 2027 når inte upp till den finansiella målsättningen 2%, men det finns inräknat en ”budgetmarginal”, det vill säga marginal för oförutsedda kostnader. För 2026 uppgår budgetmarginalen till 20,4 mnkr, om nyttjande av budgetmarginalen inte görs fullt ut skulle resultatet 2026 nå den finansiella målsättningen, men 2027 års resultat beräknas att inte uppnå finansiellt mål då resultatet är 24 mnkr ifrån målet med en budgetmarginal på 22,3 mnkr.
Självfinansieringsgrad av investeringar
Enligt beredningens förslag uppfyller kommunen därmed inte den föreslagna finansiella målsättningen att:
- Burlövs kommuns självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, exklusive markförvärv, ska vara minst 60 % under målperioden.
För att uppnå målet om självfinansiering behöver antingen det samlade resultatet förbättras eller nettoinvesteringarna minska med cirka 80 mnkr till och med 2027.
Målet för självfinansieringsgraden 2025 bör därför bestämmas till 55 %.
Finansiell nettoskuld/skuldkvot
Kommunstyrelsen har föreslagit kommunfullmäktige att fastställa ett nytt finansiellt mål: finansiell nettoskuldkvot. Kvoten ska inte överstiga 25 % år 2026.
Med finansiell nettoskuld menas de låneskulder som upptagits för att finansiera den kommunala skattefinansierade verksamheten. Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder).
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
Per den 31 december 2024 beräknas den finansiella nettotillgången uppgå till 285,3 mnkr. Skuldkvoten är därmed positiv för kommunen.
Det föreliggande budgetförslaget innebär att nettotillgången övergår i en nettoskuldkvot per den 31 december 2026 om 1,5 % och en beräknad nettoskuldkvot om 10,1 % per den 31 december 2027. Således inryms budgetförslaget i det föreslagna målvärdet om högst 25 % nettoskuldkvot.
Med finansiell nettoskuld menas de låneskulder som upptagits för att finansiera den kommunala skattefinansierade verksamheten. Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder).
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
Resultatutveckling
Burlövs kommun har haft en god resultatutveckling de senaste åren. Anledningen har varit att skatteintäkterna och statsbidragen utvecklats gynnsamt samtidigt som kommunerna i Sverige tillförts extra medel i form av riktade statsbidrag. Utöver det har Burlövs kommuns resultat vid flera tillfällen under de senaste åren starkt påverkats av reavinster för försäljning av fastigheter, exploateringsmark och aktier.
Resultat inklusive jämförelsestörande poster
Under årens gång har de redovisade resultaten påverkats av poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster och extraordinära poster. Dessa består främst av reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier men även av nedskrivningar av fastigheter och mark och orealiserade vinster/förluster.
Resultat exklusive jämförelsestörande poster
Under flera år har verksamheternas nettokostnader hållits tillbaka av diverse bidrag och riktade statsbidrag.
För 2024 beräknas resultatet till ett underskott om -1,7 mnkr, exklusive jämförelsestörande poster, visar på en kraftig minskning om -30,6 mnkr jämfört med 2023. Årets beräknade nettokostnadsökning på 4,3 % eller 54,8 mnkr är betydligt högre än ökningen av skatter och statsbidrag, 1,7 %. Intäkterna från skatter och statsbidrag förväntas öka med 22,8 mnkr. Den främsta orsaken till nettokostnadsökningen är ökade pensionskostnader och prisökningar i verksamheter, huvudsakligen på grund av inflationen.
Ekonomisk plan 2025-2027
Förslag till budget 2024 med flerårsplan 2025–2026 innebär följande ekonomiska utveckling.
| Bokslut 2023 | Prognos 2024 | Budget 2025 | Plan 2026 | Plan 2027 | |
| Resultatbudget: | |||||
| Nettokostnader | -1 216,1 | -1 269,5 | -1 296,3 | -1 324,8 | -1 374,9 |
| Avskrivningar | -61,8 | -63,2 | -67,7 | -72,6 | -94,5 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1277,9 | -1332,7 | -1364,0 | -1397,4 | -1469,4 |
| Skatter, statsbidrag | 1 298,3 | 1 321,6 | 1 371,2 | 1 418,8 | 1 465,9 |
| Anpassning befolkningsprognos | 13,3 | 11,9 | 21,5 | ||
| Övriga generella bidrag | 5,4 | 4,9 | |||
| Finansiella poster | 3,9 | 4,5 | -6,7 | -10,3 | -12,3 |
| Uppräkning avtal Södra stambanan | -0,8 | ||||
| Årets resultat | 28,9 | -1,7 | 13,8 | 23,0 | 5,7 |
| Jämförelsestörande poster | |||||
| Exploateringsöverskott | 39,9 | 24,3 | 27,5 | 12,5 | |
| Reavinst fastighetsförsäljning | 0,3 | ||||
| Reavinst maskinförsäljning | 0,1 | ||||
| Nedskrivning fastighet och mark | -0,4 | ||||
| Reavinst/förlust omsättningstillgångar | 1,1 | ||||
| Kostnader före detaljplan | -13,9 | -4,0 | -0,8 | -0,3 | |
| Orealiserade vinster/förluster | 20,6 | 15,7 | 4,9 | 4,4 | 4,5 |
| Rivning och saneringskostnader | -3,5 | ||||
| Gatukostnadsersättningar | 0,5 | -0,6 | |||
| Årets resultat inkl jämförelsestörande poster | 87,5 | 23,8 | 42,2 | 39,1 | 9,9 |
| Finansieringsbudget: | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 125,6 | 64,4 | 101,1 | 110,1 | 99,8 |
| Övrigt: | |||||
| Nettoinvesteringar | -117,9 | -363,8 | -458,9 | -241,4 | -239,2 |
| Försäljning mark o fastigheter | 0,3 | ||||
| Försäljning inventarier | |||||
| Exploateringsverksamheten | 39,9 | 24,3 | 23,5 | 11,7 | -0,3 |
| Medelsförvaltning återinv. | -0,5 | -0,5 | |||
| Bidrag Trafikverket | -66,5 | ||||
| Inlösen medelsplacering Trafikverket | 57,6 | ||||
| Medlemsinsats Kommuninvest | -1,7 | -1,7 | -3,5 | -2,0 | |
| Utlämnade lån | -60 | -30,0 | -30,0 | -30,0 | -50,0 |
| Amortering utlämnade lån | 4,6 | 5,9 | 5,3 | 6,1 | 8,0 |
| Upplåning | 20 | 300 | 300,0 | 150,0 | 200,0 |
| Likviditetsförändring | 1,4 | -1,4 | -59,0 | 3,0 | 16,3 |
| Likvida medel | |||||
| - vid årets början | 69,1 | 70,5 | 69,1 | 10,1 | 13,1 |
| - vid årets slut | 70,5 | 69,1 | 10,1 | 13,1 | 29,4 |
Budget 2025 innebär en förbättring av resultatet med 15,5 mnkr jämfört med 2024 års prognostiserade resultat. Kommunfullmäktige föreslås att med hänsyn till konjunkturen och inflationen fastställa resultatmålet för 2025 till 1%. Budgeterat resultatet för 2025 når därmed precis upp till finansiella målet för 2025.
2025 års budget innebär att verksamhetens nettokostnader ökar med 2,3 % (31,3 mnkr) i förhållande till prognos 2024. Intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas med 3,4 %.
För 2026 och 2027 fortsätter kommunens nettokostnadsutveckling att ligga på en hög nivå. Verksamhetens nettokostnader enligt fastställd plan för 2026 och 2027 ökar med 2,4 % respektive 5,2 % per år, vilket motsvarar kostnadsökningar på 33,3 mnkr respektive 72,0 mnkr. Intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas med 3,3 % respektive 4,0 % för 2026 och 2027. Kostnadsökningarna härled till volymökningar samt pris och lön. Åren 2026 och 2027 prognostiseras intäkterna öka med 3,3 % respektive 4,0 % vilket motsvarar intäktsökningar på 46,0 mnkr respektive 56,8 mnkr. Detta sammantaget gör att resultaten för 2026 och 2027 beräknas hamna på 23,0 mnkr respektive 5,7 mnkr och inte når upp kommunens finansiella målsättning.
Nettokostnader
kostnadsökningen härleds 36,5 mnkr till pris- och löneökningar. Pensionskostnaderna inkl. interna pensionsavgifter och andra centrala poster beräknas att minska med 37,3 mnkr respektive 6,3 mnkr.
Av nettokostnaderna avser 19,4 mnkr medel avsatta för oförutsedda kostnader och 3,5 mnkr avsatt till social projekt- och innovationsmedel. Om dessa medel inte behöver utnyttjas kan nettokostnadsutvecklingen bli lägre och därmed förbättras också resultatet i relation till budget 2025. Avskrivningarna beräknas bli 1,7 mnkr högre 2025 jämfört med budget 2025.
I likhet med de senaste åren kommer nämnderna kompenseras för prisutveckling i budget 2025 utifrån SKR:s bedömning motsvarande 9,3 mnkr. Lönerna budgeteras som en centralpost, för 2025 uppgår den till 27,1 mnkr, nämnderna kompenseras när utfallet är känt.
I budget 2025 ökar nämndernas anslag i förhållande till föregående års budget med 28,7 mnkr i satsningar för utökad verksamhet alternativt högre kvalitet. I dessa anslag ligger bland annat kompensation (+) alternativ reduktion (-) för volymer inom pedagogisk verksamhet -2,6 mnkr, vård- och äldreomsorg 4,1 mnkr och LSS-verksamhet -0,9 mnkr. Nämnderna har återlagts besparingar lagda i budget 2024 med totalt 14,2 mnkr. Vidare tillförs utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden 6,2 mnkr respektive 4,7 mnkr för olika kvalitetshöjande insatser. Kommunstyrelsen tillförs motsvarande 3,1 mnkr för diverse tillfälliga och permanenta kvalitetshöjande insatser medan miljö- och byggnämnden tillförs 0,1 i ramen. Kommunstyrelsen behåller tillfälligt anslag för översiktsplanen och trygghetsskapande åtgärder i budget 2025 med totalt 2,1 mnkr. Tidigare beviljat tillfälliga anslag återtagits från kommunstyrelsen och utbildnings- och kulturnämnden med -0,5 mnkr respektive -1,0 mnkr.
Följande nettotillskott (-) alternativt minskningar (+) har nämndernas budgetramar justerats med i 2025 års budget och flerårsplan 2026–2027:
Nettokostnadsutveckling i fasta priser med budget 2024 som utgångspunkt
| Nämnd (tkr) | Budget 2025 | Plan 2026 | Plan 2027 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | -7 312 | -6 489 | -4 216 |
| Miljö- och byggnämnden | -216 | -216 | -216 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | -9 446 | -13 266 | -26 126 |
| Socialnämnden | -11 798 | -13 915 | -14 903 |
| Totalt | -28 772 | -33 886 | -45 461 |
Skatter och statsbidrag
Skatter och statsbidrag (+ = Intäktsökningar)
| 2024 | 2025 | Diff. 2024/2025 | 2026 | 2027 | |
| Skatteintäkter | 913 865 | 958 000 | 44 135 | 991 185 | 1 041 409 |
| Inkomstutjämning | 321 638 | 349 706 | 28 068 | 377 195 | 387 288 |
| Slutavräkning | -1 334 | 1 334 | |||
| Delsumma skatteintäkter | 1 234 169 | 1 307 706 | 73 537 | 1 368 380 | 1 428 697 |
| Kostnadsutjämning | 51 439 | 58 180 | 6 741 | 49 749 | 53 575 |
| Regleringspost | 60 657 | 47 985 | -12 672 | 42 253 | 35 319 |
| Fastighetsavgift | 34 847 | 36 645 | 1 798 | 36 645 | 36 645 |
| LSS-utjämning | -59 519 | -65 932 | -6 413 | -66 421 | -66 817 |
| Övriga generella statsbidrag | 4 863 | 0 | -4 863 | ||
| Summa skatter och statsbidrag | 1 326 456 | 1 384 584 | 58 128 | 1 430 606 | 1 487 419 |
Det senaste året har svensk arbetsmarknad präglats av från svag till vikande tillväxt i antalet arbetade timmar, utvecklingstakten 2024 och 2025 är 2,4 % respektive 0,3 % lägre jämfört med utfallet 2023. Lågkonjunkturen bottnar 2024 och följs sedan av en återhämtning först under 2025 då ökar sysselsättningen snabbar än 2024 med 2,1 %.
Ökningen av skatteunderlaget ska täcka kostnaderna för både ökade priser och löner samt en växande befolkning med ökade välfärdsbehov. Nominella skatteunderlagstillväxten 2023 har landat på 4,9 %, ökningstalet 2024 väntas öka med lägre takt och sedan landa på 3,1 %. Med underliggande inflation krympte reala skatteunderlaget 2023 med -1,4 %. Som en följd av urholkning i köpkraften 2023 och inkrementella prisökningar under 2024 väntas det reala skatteunderlaget krympa med -1,3 %.
Skatteintäkterna baseras till största delen på medelskattekraften i riket, det vill säga den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten, samt antalet invånare i kommunen. Alla kommuner garanteras en skattekraft på 115 % av medelskattekraften. Burlövs skattekraft i förhållande till riket väntas minska med 0,8 %, det tillsammans med ökning i antalet invånare gör att intäkterna via inkomstutjämningssystemet ökar mellan 2024 och 2025 med 28,0 mnkr.
De skatteintäkter som kommunen erhåller respektive budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt i december året efter budgetåret, sker en korrigering genom att kommunen antingen får ytterligare skatt eller betalar tillbaka. För 2024 beräknas preliminära avräkningen landa på -1,3 mnkr utifrån SKRs prognos i april 2024.
I utjämningssystemet ingår även utjämning baserad på befolkningsstruktur i kommunerna, så kallad kostnadsutjämning. Kommuner med, ur kostnadssynpunkt, ogynnsam struktur får bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift. För 2024 beräknas bidraget via kostnadsutjämningen hamna på 51,4 mnkr, vilket ökas med 6,7 mnkr år 2025.
Kommunen bidrar med avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 59,5 mnkr år 2024. Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och kommunens faktiska kostnader. För 2025 beräknas avgiften öka till 65,9 mnkr för Burlövs del då LSS-insatserna i Burlövs kommun inte har ökat i samma takt som genomsnittet i riket.
2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Under 2025–2027 beräknas avgiften betalas ut med 36,6 mnkr.
Bland de generella statsbidragen ingår även den så kallade regleringsposten. Det är ett bidrag/en avgift som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, till exempel förändringar i statsbidrag och inkomstskatteregler med mera. För 2024 uppgår regleringsposten till 60,6 mnkr och beräknas minska till 47,9 mnkr under 2025.
Finansiella kostnader och intäkter
I budget 2025 beräknas de finansiella intäkterna öka med 3,0 mnkr jämfört med budget 2024 som härleds dels till ökade ränteintäkter från VA SYD, dels till ränta på likvida medel. Därefter ökar intäkterna med 1,7 mnkr respektive 2,4 mnkr för 2026 och 2027. Orsaken till ökningen är ökade ränteintäkter från VA SYD på grund av utökade lån. Ränteintäkt från Skärfläckan visar en marginell ökning på 0,2 mnkr jämfört med budget 2024.
Bland kommunens finansiella poster finns utöver ränteintäkter också avkastning från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. Dessa placeringar avser dels medel avsatta för kommunens pensionsåtaganden. Marknadsvärdet av finansiella placeringar uppgick till 136,5 mnkr per den 31 december 2023.
Under 2024 beräknas börsutvecklingen vara positiv och för 2025 budgeteras för en årlig avkastning med 3,5 %. Enligt redovisningsreglerna bokförs förändringen av marknadsvärdet (orealiserade vinster/förluster) och utdelningar från fonder och aktier i resultatet. Netto för orealiserade vinster beräknas under 2025 till 4,9 mnkr. Utdelningar från överskottsfonden och SYSAV beräknas hamna på 0,3 mnkr.
Övriga finansiella intäkter utgörs främst av borgensavgift från Burlöv Bostäder AB och Sydvatten AB. Borgensavgifter för perioden 2024–2026 beräknas hamna på cirka 3,0 mnkr per år.
Kommunens ökade investeringsbehov under de kommande åren leder till ett behov av upplåning. Räntekostnaderna för de lån på cirka 450,0 mnkr som kommer att behöva tas under 2024, tillsammans med befintliga lån, beräknas till 21,3 mnkr under 2024. Nya lån behöver därefter upptas även kommande år med 350 mnkr 2025 och 50 mnkr under 2026. Räntekostnaderna för 2025 och 2026 beräknas till 34,3 mnkr respektive 38,3 mnkr.
Sammantaget beräknas de finansiella posterna, inklusive orealiserade vinster, till en nettokostnad på -1,7 mnkr 2025, -5,8 mnkr för 2026 och -7,7 mnkr för 2027.
Kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten 2025 beräknas vara positivt med 101,1 mnkr. Med anledning av främst nettoinvesteringar på 458,8 mnkr, inklusive markförvärv med 35 mnkr och utlåning till VA SYD med 30 mnkr, beräknas det samlade kassaflödet vara negativt med 359 mnkr under 2025. Nya lån budgeteras därför med 300 mnkr för att möta det negativa kassaflödet.
Under 2025 beräknas likviditeten minska från 69,1 mnkr till 10,1 mnkr vid årets slut. Den samlade låneskulden beräknas per den 31 december 2025 uppgå till 560 mnkr.
De kommande två åren, 2026–2027, väntas kommunens upplåning öka med ytterligare 350 mnkr till en total låneskuld om 910 mnkr. Av låneskulden avser då cirka 475 mnkr investeringar i markreserv för kommande avyttring och 253 mnkr avser finansiering av VA SYD. Resterande upplåning om 183 mnkr avser finansiering av kommunens investeringar i främst förskolor och skolor till följd av befolkningsökningar och den demografiska förändring kommunen genomgår.
I planen ingår de försäljningar av mark och exploateringsområden med totalt 40,0 mnkr för projekt som i nuläget kan bedömas verkställas. Utöver dessa försäljningar har kommunen en betydande markreserv som planeras att avyttras i samband med kommande exploatering varvid kommunens lånebehov bedöms kunna reduceras.